kokosfett mot Alzheimers

Jag har tidigare skrivit om kokosfett och dess effekter på kroppen, t ex att det är virushämmande och att det skapar en bra kolesterolbalans i kroppen. Relativt nya studier visar att kokosfett även kan hjälpa mot Alzheimers. Som det påpekas i videon nedan är det dock viktigt att välja kallpressad kokosfett (kokosfett köpt i vanliga affärer är ofta hydroliserad och innehåller därmed farligt transfett).

http://www.cbn.com/media/player/index.aspx?s=/mp4/LJO190v1_WS

Här kommer ett exempel, från ett tidigare inlägg, på hur du kan använda kokosfett. Kokosfett kan dessutom användas som ersättning för smör och är utmärkt att baka med. Har du ett bra recept som innehåller kokosfett?

Vilse i omega-djungeln?

Alla råd om vad vi bör äta och i vilken mängd kan vara förvirrande. Med anledning av att jag precis tagit in gurkörtsolja tänkte jag skriva lite om detta men med fokus på essentiella fettsyror. Jag är ju utbildad biolog och har till och med gjort ett större projektarbete kring detta och ändå tycker jag att det är ganska förvirrande:-)

Essentiella fettsyror är fettsyror som kroppen inte själv kan syntetisera och som vi därför måste få via maten. Fettsyrorna det handlar om är omega-3 och omega-6. Så långt hänger de flesta med, men det finns dessutom mycket åsikter om balansen mellan dessa fettsyror, samt hur vi bäst intar dem (se nedan). Det finns i princip två sätt att reglera fettsyrorna i kroppen: Dels genom maten (naturligtvis) och dels genom att medicinsk manipulera/reglera enzymerna som omvandlar fettsyrorna i kroppen till aktiva substanser (tex acetylsalisysyra = aktiv substans i Treo)

Funktion: av omega-3 och 6 bildas olika eikosanoider som fungerar som hormoner i kroppen. En del anses bra och en del mindre bra (dock behövs alla). Eikosanoiderna kontrollerar allt från kärlsammandragningar till körtlars produktion av olika ämnen. Eikosanoiderna är även involverade i vårt immunförvar samt i blodets möjligheter att koagulera.  Gruppen ”eikosanoider” innehåller bl a   prostaglandiner (PGE1-3), leukotriener, prostacykliner och tromboxaner.

Helt överordnat kan man säga att omega-6 skapar både ”dåliga” (inflammationsfrämjande) prostaglandiner och leukotriener, och  ”goda” (inflammationshämmande) prostaglandiner, medan Omega-3 enbart skapar ”goda” prostaglandiner. Eftersom syntesen av de olika prostaglandinerna går via samma enzymsystem, som de därför konkurrerar om, har det framhållits att det är viktigt att ha rätt balans mellan omega 3 och omega 6 (se avsnitt senare).

EPA (eicosapentaensyra) från omega-3 bildar PGE3 (prostaglandin E3) som bl a skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar, minskar inflammationer och vidgar blodkärlen (se schema nedan).

GLA (gammalinolensyra) från omega-6 är viktig då den (bl a via PGE1) anses skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar, sänker blodtrycket, minskar inflammationer, förbättrar nervfunktioner och immunförsvar.

AA (arakidonsyra) från omega-6 bildar PGE2 och leukotriener som är involverade i inflammation och allergi.

Dessutom omvandlas även en del av GLA till AA. Är tillskott av GLA då dåligt eller bra? Vi måste ha GLA och en del individer är dårliga på att omvandla linolsyran till GLA och har därför nytta av att ta ett tillskott av denna. GLA har bl a visats sig lindra PMS och menstruationsbesvär samt eksem och allergier. Hur ska man då undvika att det bildas för mycket PGE2 och leukotriener som ju skapar inflammation? I en amerikansk studie visade man att tillskott av GLA från gurkörtsolja minskade nivån av AA i inflammationscellerna men samtidigt ökade nivån av AA i blodet (vilket kan öka risken för att blodet koagulerar). Forskarna kom då på att ge en försöksgrupp omega-3 samtidigt med GLA-tillskottet och då försvann helt de potentiellt negativa effekter av GLA-behandlingen. Om man tar kosttillskott med högt GLA-innehåll kan det därför vara bra att balansera med omega 3.

Balans mellan omega-6 och omega-3: "En hög kvot, i storleksordningen 10:1 eller över, skulle vara förenad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, medan kvoter omkring 5:1 eller lägre skulle vara förenad med minskad risk. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör kvoten mellan omega-6 och omega-3-fettsyror ligga mellan 3:1 och 9:1, men det vetenskapliga underlaget för att fastställa en exakt kvot är förhållandevis svagt. En del forskare hävdar att det finns data som tyder på att människan under evolutionen levde på en kost där kvoten var i storleksordningen 1:1. Data från kostundersökningar i Europa visar att kvoten som regel är mellan 3:1 och 8:1." (källa livsmedelsverket).

Omega-3- källor: Vegetabilisk*: chiafrön, linfrön, rapsolja (de tre största), Animalisk: fet fisk såsom vild lax och sill, skaldjur mm.

*Vegetabilisk Omega-3 heter ALA (alfalinolensyra) kan i viss mån omvandlas till EPA (eicosapentaensyra) som är den omega-3 kroppen behöver. Det diskuteras i hur hög grad kroppen kan omvandla ALA till EPA.

Omega 6 källor: gurkörtsolja och nattljusolja är speciellt rika på GLA medan andra vegetabiliska oljor (solros, majs och sojaolja) ger upphov till en högra andel AA (arakidonsyra) vid omvandling i kroppen.

 Flowdiagram:

Omega-6- modersubstans(linolsyra = LA)  Omega-3-modersubstans (alfalinolensyra = ALA)

                                      ↓               ↓                                                        ↓   (3-5 %)       

GLA (gammalinolensyra)    ↓                                     EPA (eicosapentaensyra)                            

                     ↙              ↓               ↓                                                        ↓                            ↘

             PGE1       AA (arakidonsyra)                       DHA (docosahexaensyra)        PGE3

                              ↙                                                                                ↓

PGE2 +leukotriener                                                   DPA (docosapentaensyra)

                                         

                            

Sammanfattning: fortfarande förvirrad? Då drar vi en sammanfattning. Kroppen behöver både omega-3 och omega-6. Mycket tyder på att vi i vår moderna kost får för mycket omega-6. Man kan åtgärda detta genom att ta tillskott av omega-3 (helst animaliskt?) samt genom att välja en omega-6 källa med hög andel GLA (gurkörtsolja eller nattljusolja). Dra ner på solrosolja och majsolja och använd i stället (i omegasammanhang) neutrala oljor som t ex kokos och avokado.           

Att äta ekologisk mat – en klassfråga?

I går skrev SVT.se - rapport om ekologisk frukt. Så här stod det: ”Alltfler prover av frukt och grönt innehåller mer bekämpningsmedel än gränsvärdena tillåter. Små barn bör därför äta ekologisk frukt och grönsaker. Det anser flera forskare som studerat bekämpningsmedel i kroppen.” Man får även ta i betraktning att dessa gränsvärden inte tar hänsyn till cocktaileffekten.

Mina barn får frukt med i skolan varje dag - och helst ekologiska sådana. Prisskillnaden mellan ekologisk och ”vanlig” är dock enorm. T ex kostar ett ekologiskt äpple ca 5 kronor och det är ca dubbelt så mycket som ett icke-ekologiskt äpple (man kan också undra om det nu är nödvändigt att emballera eko-äpplena i papp och plast). Skillnaden är inte lika stor för andra frukter men ändå påtaglig.

Jag tror att en del kunder helt enkelt inte bryr sig om att handla eko-mat, men jag tror också att många kanske har viljan men inte pengarna. I min familj köper vi nästan uteslutande eko-mat och det är förstås en belastning för ekonomin. Det är dock ett medvetet val och i stället nedprioriteras husrenovering, dyra resor mm . I dagens GP har man gjort en undersökning av prisskillnad mellan ekomat och ”vanlig” mat och där kommer man fram till att ekologisk mat är 40 % dyrare.

Ja ekomat är dyr, men är prisjämförelsen rimlig? Man kan vända på steken och hävda att ”vanlig” mat är för billig bl a för att den är framtagen m h a växtgifter, växtfrämjare (antibiotika), stråförkortare etc och inte håller samma kvalitet som ekologisk mat. Risken med prisjämförelser är ju självklart att man helt ignorerar innehållet (tänk på hur ofta vi presenteras för rubriker som ”här hittar du billigaste matkassan”).

Dock undrar jag om det inte skulle gå att minska skillnaderna en aning. Jag har nämligen noterat att skillnaden i granlandet Danmark är mycket mindre. Hur kommer det sig? Andelen ekomat är något större i Danmark än i Sverige och det kan ju vara så att det leder till lägre grossistpriser. Om så är fallet undrar jag hur ska detta ska kunna lösas i Sverige. Vi riskerar att försätta oss i en moment 22- situation: Ingen eller få köper ekologisk mat för att det är för dyrt, och priserna går inte att sänka för att grossistpriserna är höga på små inköp. Detta är kanske något som respektive butikskedjor kan ta tag i? Man kan tycka att GP lägger ved på brasan då många kanske blir skrämda och bekräftade i att ekologisk mat är något som är utanför räckvidd.

GP´s artikel i korthet: 53% handlar kravmärkt ibland, 19% gör det så ofta de kan, 21% vill köpa mer (GP´s källa är: Sifo-undersökning för Krav, november 2011). Topp-10-listan är: Mjölk, ägg, filmjölk, kaffe, juice, yoghurt, konserverade gröntsaker, kött, barnmat och grädde (GP´s källa är ekoweb.nu)

Ps Vill även rekommendera denna rapport om danska förhållanden: läs t ex om den intressanta indelningen i segment (hur kunderna tänker och resonerar) http://www.bioethics.dk/~/media/Bioethics/Dokumenter/Publikationer/Okologiske_fodevarer_CeBRA.ashx

They don´t make them like in the old days

...alltså inte husmödrar , utan dammsugare:-)

För ett år sedan var det dags att skaffa en ny dammsugare. Den gamla fungerade (och fungerar) fortfarande men kändes något ofräsch och sög inte så bra längre – den var väl 8 år gammal. Min mamma stoltserade häromdagen med sin dammsugare som fortfarande hänger med (och fortfarande är bra) efter 20 år.

Inför inköp av ny dammsugare gjorde jag naturligtvis en ordentlig marknadsundersökning för att få så bra kvalitet som möjligt – det blev en (bäst i test) Elektroluxmodell som var dyr som f… Den är dessutom kostsam i drift då den kräver några svindyra dammsugarpåsar – såkallade S-bags som fylls förvånansvärt fort.

 

Redan efter ett halvår tyckte jag att den inte sög så bra når påsen var bara halvfull och för en vecka sedan knäckte munstycket helt och går inte att använda. Nåväl jag grävde fram ett extra munstycke som är gjord för pakettgolv och såg till att beställa hem ett nytt munstycke (varken enkelt eller billigt). Samma dag som jag gjorde beställningen av nya munstycket dammsög jag och till min stora förvåning hände ännu en grej. Denna gång gick handtaget sönder, och nu går dammsugaren inte att använda alls medmindre jag kan fixa den med silvertape eller köpa en helt ny slang.

Jag kan förstå att företag inte är intresserade av att göra FÖR bra produkter då de annars inte säljer nya, men jag saknar verkligen gamla tider då alla vitvaror och all elektronik var en ”livstidsinvestering” eller till och med någonting man ärvde från tidigare generationer. Som konsument har man ju inte en chans att vara miljömedveten när inte ens dyra s k kvalitetsprodukter håller måttet.

Ps Visste du att innehållet i dammsugarpåsar faktisk är så giftigt att man borde behandla det som miljöavfall (tungmetaller, ftalater mm).

Palmolja eller inte?

Bild från WWF

Jag får ibland förfrågningar från kunder om produkterna i e-butiken innehåller palmolja. Detta är en relevant fråga då det är ett välkänt faktum att odling av oljepalmer sker på bekostnad av regnskogen. Det finns dock skillnad på olja och olja och debatten blir kanske ibland aningen ensidig? Största delen av all palmolja kommer från konventionella odlingar men ungefär 10% kommer från hållbara odlingar (RSPO - Roundtable on Sustainable Palm Oil). RSPO-certifierad palmolja får inte komma från oljepalmsplantager som skadar djur- och växtlivet eller ökar utsläppen av växthusgaser och dessutom får den inte framställas på marker som har skövlats för skog efter år 2005. 

I 2011 producerades 50 miljoner ton palmolja och man räknar med en kraftig växt pga stor lönsamhet och ökad efterfrågan.   Malaysia och Indonesien står för ca 80-90 procent av arealen med palmodlingar och totalt rör det sig om runt 120 000 kvadratkilometer. Källa:(http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1428493-lidl-och-coop-sverige-smst-p-hllbar-palmolja)

Förutom i hygienprodukter finns palmolja i margarin, matolja, glass, kex, och choklad. EU är världens fjärde största marknad för palmolja efter Indien, Kina och Indonesien.  På WWF menar man dock att det är fel att helt bojkotta alla produkter med palmolja då det inte skulle få önskad effekt eftersom Asien står för största konsumtionen och expansionen. Man uppmanar i stället konsumenter och importörer att köpa den miljöcertifierade palmoljan.  

Som vanlig konsument tycker jag ofta att det är svårt att handla eftersom vegetabilisk olja i matvaror inte behöver deklareras med ursprung och typ (har dock för mig att ändring är på väg?). Är man som förbrukare då tvungen att helt välja bort alla småkakor, kex och dylikt? Svaret blir ”ja” om man inte alls vill ha produkter med palmolja, men svaret blir ”nej” om man kan acceptera certifierat olja. WWF har nämligen granskat 130 företags ”palmoljepolicy” och Sveriges företag ligger ganska bra till: Cloetta, Göteborgs Kex, ICA, Findus, Body Shop, IKEA, Oriflame och Santa Maria får alla bra betyg. Sämst till ligger Lidl och Coop Sverige som får rött ljus och underkänt.

Vad väljer du ?

1) att helt skippa all palmolja

2) att köpa produkter med certifierad palmolja

3) att inte bry dig?
 

Fakta: Oljepalmen (Elaeis guineensis) är nära besläktad med kokospalmen. Den kommer från Afrika men har sedan ca 100 år tillbaka primärt odlas i Sydostasien. Rester från oljeproduktionen används till djurfoder.