Julmat i repris - hemlagad eller köpt

Det här inlägget har jag publicerat tidigare men tänkte att det kanske inte skadar att köra i repris.

Har ni lagt märke till att väldigt många försöker ta bort/lyfta bort det dåliga samvetet från våra axlar med råd som ”Har du inte tid och ork går det bra att köpa färdig julmat” bla bla bla.
Jag håller inte med – i alla fall, om man som jag, inte vill äta massor med tillsatser. Dessutom innehåller färdig mat alldeles för mycket salt och socker. I dagens GP (för ett år sedan) tar man upp just detta och listar tillsatser/innehåll i en rad färdiga julrätter. Här kommer lite mumsiga exempel. I ”rättvisans namn” listar jag även de som jag tycker är acceptabla!


Minus:

Prinskorv: 64 % kött, vatten, grisfett, potatismjöl, kryddor (vilka?), lökpulver, jästextrakt, druvsocker, konservering (E250, E 262), antioxideringsmedel (E 301, E 331, E 335, E 327), rökarom.

Sylta: 55 % kalvkött, buljong (?), svål, kryddor (vilka?), lökpulver, smakförstärkare (E 621), antioxideringsmedel (E301), konservering (E 250).

Sillsallad från mitt kära hemland Danmark (där man excellerar i undermåliga färdiga sallader som äts med rågbröd): inlagda rödbetor, sill, äpple, potatis, kryddor (vilka?), senapsmjöl, syltad gurka, stabiliseringsmedel (E 509), konserveringsmedel (E202, E211), surhetsreglerande medel (E 296, E 330, E 300), färgämne (E 140, E101).

Köttbullar: 73 % kött, vatten, lök, salt, buljong(?), kryddor (vilka?), potatis, sockerbetsfiber, stabiliseringsmedel (E 450, E 451), druvsocker.


Plus:

Risgrynsgröt som oftast är utan tillsatser.

Janssons frestelse där fler är utan tillsatser.

Rödkål som bara innehåller modifierat potatisstärkelse (men som enligt mitt tycke är för söt).

Nu är det ju inte så att alla E-nummer per automatik är dåliga, men jag tycker att produkter med många E-nummer signalerar dålig kvalitet. De finns där för att dölja en dålig råvara eller/och för att förlänga produktens hållbarhet i supermarknaden eller hemma i kylen. (NB ju mer vatten en produkt innehåller ju mer konservering och förtjockningsmedel, salt och socker behövs det).

ps om du äter kött väljer du väl ekologisk julskinka?

God Jul!

Biomimicry

Jag skrev nyss om den ena av de två prisvinnande forskarna till The Gothenburg Award for Sustainable Development. Nu är det dags för nästa. Pristagaren heter Janine Benyus och jobbar med biomimik/biomimicry. Inom biologin betyder ordet ”mimicry” att vissa djur och plantor utseendemässigt härmar andra för att uppnå fördelar (t ex kan det löna sig att se giftig ut (även om man inte är det) för att undvika att bli uppäten). Ordet ”biomimicry” syftar på hur människor kan härma smarta lösningar i naturen. Vi kan med andra ord lära och inspireras av naturens lösningar för att skapa hållbara innovationer. Janine Benyus arbetar tvärvetenskapligt, vilket betyder att biologer, designers och tekniker jobbar tillsammans för att hitta smarta lösningar som är direkt hämtade från, eller inspirerad av, naturen/evolutionen. Man kan säga att hennes filosofi är ”varför uppfinna hjulet två gånger”.  Hon har bevisat och bevisar ständigt att det är i tvärvetenskapen som forskningen tar stora kliv framåt - en av mina käpphästar!

Nedan ser ni några av de aktuella forskningsfält och exempel på problemlösningar och deras inspirationskällor – för den nyfikna finns det längst ner några mer konkreta exempel med tillämpningar. Det går förstås att hitta mycket mer på sidan www.asknature.org som Janine Benyus är en av grundarna till.

• Retrofit (förbättring/modernisering av teknik i existerande system): Ex olika isoleringsstrategier i naturen.
• Vattenuppsamling: Ex orkidéer som absorberar vatten/fukt via luftrötter.
• Att hålla sig varm: Ex hur förbränning av brunt fett hos jordekorre generar värme.
• Avkylning/kylmekanismer: Ex avkylning i elefanthud via extremt vaskulariserade ”hot spots”.

Tre fördjupande exempel:

problem: lagring av solenergi (i solceller) och effektiv skörd av denna.

naturens lösning/inspiration – fotosyntes: Essensen av fotosyntesen är delningen av vattenmolekyler i väte och syre. Denna process är komplicerad att härma men ett laboratorium har nu lyckats hitta lämpliga katalysatorer som är kostnadseffektiva och som kan nyttja i stort sett alla vattenkällor. Man har alltså åstadkommit en solcell som fungerar i vatten. Fördelen - jämfört med andra produkter – är att solcellen är liten (som ett spelkort), billig att producera (kisel, nickel och kobolt) och kan producera tillräckligt med elektricitet för hushåll i utvecklingsländer.

problem: vattenfiltrerings- och reningstekniker är ineffektiva och energikrävande.

naturens lösning/inspiration: Lipid-dubbelmembraner i celler transporterar vatten genom kanaler gjorda av proteiner kallade aquaporins. Nästan alla syntetiska membraner är gjorda av många lager av polymerer med hål i nanometerstorlek där det krävs ett högt tryck för att få vattnet igenom. Målet är att skapa ett nytt system för vattenfiltrering där man härmar aquaporin-membrankanalerna – detta kan användas både i industrins och i hushålls vattenfiltrering.

Problem: ineffektiv energianvändning på flygplan, båtar och vindkraftverk pga av luftmotstånd.

Naturens lösning/inspiration: Forskare har utvecklat en målarfärg som härmar hajskinn genom att den får en vågig yta. Färgen håller länge och kan motstå UV-bestrålning och klarar av extrema temperaturer. En del av väderbeständigheten kommer genom att färgen innehåller nanopartiklar. Istället för att applicera färgen direkt på skalet av t ex en båt – lägger man på färgen med hjälp av en schablon som gör att det bildas små vågor på hela den målade ytan. Sedan härdas färgen mha UV-ljus och schablonen tas bort. Ytan gör att luftmotståndet minskas avsevärd och därmed även energiåtgången. Enligt beräkningar skulle man kunna spara 4,48 miljoner tons bränsle per år om alla flygplan var målade med hajskinnsfärgen! 

Prislapp på naturen!

Här om dagen utdelades för trettonde året i rad Göteborgs stads pris för hållbar utveckling (The Gothenburg Award for Sustainable Development).

Temat i år var “Hur vi kan skapa förändring genom inspiration från naturens tjänster och sinnrika lösningar.” (Nature´s services and ingenious solutions) och priset delades av Janine Benyus och Pavan Sukhdev.
Detta blogginlägg ägnar sig enbart åt ena pristagaren - Pavan Sukhdev som är deltagare i ett globalt initiativ som fokuserar på den ekonomiska nyttan med (bevarad) biodiversitet (The Economics of Ecosystems and Biodiversity - TEEB). TEEB presenterar ett sätt att tänka/räkna som kan hjälpa beslutsfattare att erkänna/förstå och fånga upp värdet av bevarade ekosystem och biodiversitet – eller helt enkelt att synliggöra naturens värden. Helt konkret görs detta genom att driva olika projekt. Pavan Sukhdev gav under ett 15 min långt föredrag några konkreta exempel.

• Amazonas fungerar som en regnfabrik som är en del av vattencirkulationen i ett stort område. Amazonas ser till att mark där det produceras mat får vatten. Vad kostar det att förlora Amazonas/regn?
• Regnskogen har gett upphov till 60 % av all medicin – vem ska ha betalt för det (lokalbefolkningen har inte fått del af profiten) och vad händer om regnskogen försvinner?
• Pollinerande insekter är hotade – 8 % av värdet av det globala lantbruket (19 miljarder dollar) skulle gå förlorat om insekterna försvinner?

Beräkningar kan i många fall visa att det ger betydligt mer mening att bevara än att exploatera.
Idag räknas inte på ”offentliga” tillgångar utan istället på företagens och andra aktörers profit. Om alla aktörer tvingas implementera detta räknesätt skulle de kanske handla annorlunda i många fall. Han påpekade också att man kan räkna på olika nivåer och att resultatet beror på vilket man väljer/prioriterar (ekosystemnivå, lokalnivå, individnivå). Bäst är om alla nivåer är med i kalkylen.
Till sist konkluderade han att i vissa fall är det för sent att agera – t ex är korallreven känsliga för temperaturhöjningar och många är redan döda. Detta gör i sin tur att många (fattiga lokala) drabbas på sin försörjning (minskad fiske). Kanske kan vi lära av detta exempel för framtiden.

Norden är också aktiv inom TEEB och Nordiska Ministerrådet är tillsammans med andra aktörer ansvariga för en rapport om nordiska förhållanden. Ett av syften med rapporten är att komplettera det globala TEEB-initiativet med insikter och data från nordiska länder. Rapporten är delvis baserad på 6 fallstudier. Rapporten konkluderar att det finns många likheter med globala förhållanden men också en del egna viktiga fokuspunkter. T ex nämns: viktigheten av rent vatten, renar (längst i norr), skogsnäringen, bär, svamp, lagring av CO2, pollinering (bin), rekreation och turism, folks vilja att betala för den extra service som krävs för att upprätthålla/etablera unika miljöer/biotoper. TEEB Nordic är en oberoende sammanfattning på nordisk nivå, som ska kunna bidra med information i de pågående nationella studierna/bedömningarna.

Nordiska rapporten i sin helhet: http://www.teebweb.org/wp-content/uploads/2013/01/TEEB-Nordic-Synthesis-Report.pdf

Läs gärna summary – från sida 13-30

Adventskalender

Missa inte adventskalendern i e-butiken - nya erbjudanden vajre dag...

"Medicin meddetsamma"

Foto Torben Kudsk - bild lånad från ecoprofile

” Nu vill jag ha medicin, medicin, medicin meddetsamma” sjunger Tore Skogman. Inget problem” svarar jag då för att verka tillmötesgående. Du kan helt enkelt ta dig en klunk vatten från vattenkranen eller äta oekologiska gröntsaker – då får du automatisk en härlig mix av alla möjliga mediciner mot några av de oftast förekommande folksjukdomarna - se bara på listan nedan – en säker satsning! ”Men vänta nu” svarar han. ”Jag vill kanske inte ha alla mediciner - och ”Usch ”säger han när blicken faller på camphylobacter- och listeriabakterier. Ingen fara svarar jag tvärsäker – du ser ju att antibiotika finns på listan…och räcker inte det finns ju Triclosan och bakteriedödande läkemedel. ..och om inte detta lugnar dig då finns ju mängder med antidepressiva och ångestdämpande preparat och t o m betablockerare som lugnar hjärtat. ”Men barn då? – de ska väl inte ha allt detta i sig?” Nej men det blir ju inte aktuellt – du ser ju att man även får preventivmedel – varför betala för p-piller när man kan få dem gratis via maten? Han verkar något lugnare nu men får plötsligt syn på flourföreningar, ftalater och bisfenol A. Han ger mig en hoppfull blick. ”Hormonstörande ämnen” säger han lite tyst – ”finns det medicin mot detta också?” Jag blir lite generad och vänder bort blicken. Efter en stunds tystnad tvingas jag svara – nääää det gör det nog inte. Han höjer rösten – ”och tungmetaller – det är väl inte bra?” – ”Hur har det blivit så här?

Ja hur har det blivit såhär? Det enkla svaret är för att reningsverken inte kan eller inte prioriterar att rensa bort allt (gäller dricksvattnet) och för att slammet där allt bortrensat gift ackumuleras sprids på åkrarna. Det visar sig att bönderna får betalt för att sprida slammet! Svensk vatten (reningsverkens branschorganisation) anlitar entreprenörer som betalar bönderna för slamspridningen. Ett medelstort lantbruk på 60 hektar mottar 180.000 kr för ”besväret” (120 kr/hektar x 25 ton/hektar x 60.000 hektar). Även om vissa bönder är skeptiska kan det stora beloppet förmodligen fresta en del. Det finns naturligtvis krafter som försöker motverka detta vansinne. Både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen vill ha ett totalförbud mot slamspridningen. Om och när det blir ändring vet dock ingen.

Bon appetit!

 Lugnande medel

 Sömnmedel

 Antidepressiva medel

 Antipsykotiska medel

 Ångestdämpande medel

 Smärtlindrande medel

 Lugnande medel

 Narkosmedel

 Antibiotika

 Antibiotika

 Campylobacter coli (magsjukebakterie)

 Campylobacter jejuni (magsjukebakterier)

 Listeria

 Bromerade flamskyddsmedel

 Flourföreningar

 Triklosan•Progesteron

 Etynylöstradiol

 BisfenolA

 Silver

 Phantolide (hormonstörande)

 Aluminium

 Arsenik

Ogräsbekämpningsmedel

 PAH-föreningar(cancerframkallande)

Ftalater(hormonstörande)

 Betablockerare

 Bekämpningsmedel

 Kadmium

 Dioxiner

 Blodtryckssänkande medel

 Bakteriedödande läkemedel

 Kobolt

 Krom

 Koppar

 Förbjudet insektsbekämpningsmedel

 Antiinflammatoriska läkemedel

 Formalin

 Kvicksilver

Listan kommer från Aftonbladets artikel 19/11-2013

Tänk på detta när du handlar

Detta flödesdiagram hittade jag nyss. Diagrammet visar att nästan allt vi köper (eller en typisk konsument köper) styrs/ägs av 10 stora företag (eller företagskluster). Detta kan man kanske ha i tankarna när man handlar. Om du tycker att det är svårt att se alla detaljer på bilden kan du klicka på länken nedan - där finns också texten som hör till bilden. 


http://www.informationclearinghouse.info/article36743.htm

Pumpakungen

Nu sitter jag här mätt och belåten efter att ha ätit pumpasoppa. Ni kanske minns att jag var på Jordens mat i Gunnebo och att jag där träffade ägaren till Hedenborgs. Jag fick med mig en ekocertifierad krydda som heter Pumpakungen av märket Herbaria (som kommer från Tyskland). Jag lovade att testa just pumpasoppa och nedan ser ni hur jag gjorde. Jag ska säga att jag har fuskat lite och testat kryddan i andra maträtter innan och kan intyga att den är väldigt bra i både kycklinggrytor och i kalla såser. Kryddan påminner ganska mycket om curry som ju kan variera mycket i innehåll - och just denna påminner om en mild curry som min make nyss hade med hem från Indien. Med mig i köket hade jag mina två assistenter Hjalmar och Victor och såhär gjorde vi:

Först skar vi av toppen av två små pumpor, tog bort kärnor och trådar och skar/grävde ut så mycket innehåll som det gick utan att pumporna kollapsade (skulle ju användas till något viktigt!). Kärnorna sparade vi och rostade på pannan i olja och salt. 

Köttet skars i små bitar och frästes i en stor gryta tillsammans med några matskedar Pumpakungen-krydda. Därefter lät vi det koka ca en kvart tillsammans med 0.5 -1 liter vatten. Efter en stunds avkylning blandade vi i 400 ml kokosmjölk och körde med stavmixer tills det blev en jämn och len konsistens. Smaken var fin men lite för mesig så vi la i mer salt, citron, kokossocker och vitlök.Till soppan serverades små kycklingbitar stekta i samma krydda, samt rostat bröd med smör/ost.

Maken och äldsta sonen uppskattade soppan men assistenterna var knappt så berömmande! Om jag ska bedöma smaken på kryddan så påminner den mest om en curry men med ganska kraftig dominans av kanel och kardemumma – den är dock inte stark. Eftersom vi redan använder väldigt mycket curry tycker jag att kryddan är bra i många av våra standard- maträtter. På plussidan kan även räknas att den inte är särskilt salt, vilket jag tycker kan vara ett problem i färdigblandade kryddor J

Beskriving från Hedenborgs hemsida: Pumpakungen 90g, Herbaria – 75kr. Kryddblandning för rätter med pumpa. Passar också fint till zucchini, morötter och rotfrukter. Förpackning: Stapelbar burk med aromskydd à 90 g.

Innehåll: Ingredienser: Kokos*, bergsalt, rårörsocker*, vitlök*, ingefära*, gurkmeja*, paprika*, kanel*, spiskummin*, korianderfrö*, kardemumma*, svartpeppar*, vanilj*, cayennepeppar*. *Från kontrollerade ekologiska odlingar.

Natural Products Scandinavia - mässa i Malmö

Nu har jag haft några dagar till att återhämta mig och smälta alla intryck jag fick på Natural Products Scandinavia mässan i Malmö i måndags.

Det var underbart att hälsa på några av mina leverantörer – men också härligt att ta del av nya produkter. I år var jag ganska disciplinerad och hade gjort en lista hemifrån med företag som jag gärna ville prata med. Det underlättade navigeringen mellan alla utställare men tyvärr hann jag dock inte med alla. Här kommer i alla fall lite info.

Incosmetics från Danmark tar över agenturen för Konjac Sponge i hela Skandinavien. Svamparna sägs vara fantastiskt bra mot diverse hudproblem och kan till och med lindra eksem. Jag återkommer om detta. Det finns ju redan en del som säljer svampen i Sverige så en viss erfarenhet finns ju redan här. På bilden ser ni ägaren Jesper Østergaard.

Clearlife är agenter för bl a amerikanska Vermont Soap och engelska veganvänliga Aubrey Organics. Vermont soap har jag (tillsammans med mitt Green Team) bekantat mig med då vi recenserade barnprodukter åt tidningen Camino. Produkterna verkar tilltalande och är USDA certifierade. Aubreys produkter har ”sympatiska” priser och är certifierade av USDA – jag fick med mig prov på schampo och balsam! Tom (på bilden) bjöd även på ”CHAGA-svampte” (en relativt ny hype). Svampen är extremt näringsrik och stärker immunförsvaret – den har ett ORAC-värde på över 100.000!

Esse är ett Sydafrikanskt märke som en av mina kunder har uppmärksammat mig på. En familj från Mölndal blev så kär i produkterna under en resa att de tog in produkterna till Sverige.  Esse-produkterna är baserade på växter från Sydafrika som ju kryllar av endemiska arter! Produkterna är ackrediterade av Phytotrade Afrika (en sorts Fairtrade märkning), är veganvänliga, och EcoCert-märkta.

S5 (Selected Skincare) har jag länge varit nyfiken på efter att ha läst några recensioner. Produkterna (som består av olika serier från var sin "klimattyp") är ytterst aktiva och väldigt dryga – de kostar också en slant. Jag testade bl a en oljecleanser som vid kontakt med vatten löddrade/bubblade och var väldigt enkel att tvätta av – den gav mersmak.

Mette Picaut träffade jag senast på en mässa där jag stod som utställare och hon (som kund) berättade om sina tankar på att göra sin egen serie. Såhär - ett antal år senare får man verkligen säga att hon förverkligat drömmen. Det verkar gå bra för henne och numera säljer hon även utomlands.

Pukka: Har ju världens finaste förpackningar och teerna smakar ju underbart. Nu har de även lanserat en serie med kosttillskott i pulverform (som en tepåse) och det är absolut något jag tänker titta närmare på.

Nonique känner ni kanske redan? Det är en serie ytterst prisvärda produkter (i fem serier) baserade på nonifrukten som kommer från Panama. Produkterna doftar ganska kraftigt vilket vissa älskar och andra inte uppskattar alls. Doften försvinner dock fort från huden enligt Jenny Ödman. Produkterna är BIDH- och EcoCert-märkta, veganvänliga och utan palmolja. Ps min egen bild var så suddig att jag lånade denna från Noniques hemsida.

AEOS är ett brittiskt märke som ni kanske redan känner till då Softskin har tagit in hudprodukterna. Deras produkter är ganska aktiva, innehåller ädelstenar och växter som är odlade enligt biodynamiska principer. AEOS har även smink som jag är nyfiken på att testa. Ögonskuggorna var dock väldigt skimriga och det tycker jag inte så mycket om – någon som har testat? Helena som ni ser på bilden fick en ansiktsbehandling och tyckte om produkterna, men kände även av att de är ganska aktiva (AEOS står för Active Energised Organic Skincare)!

Finn & Gunnar är två ganska lustiga herrar från Norge som har lanserat en egen ekologisk hårserie (främst till frisörer) – De har även bambuhårborstar från Lotus healty hair som jag funderar på att ta in.

Mooncup - menstruationskopp i silikon - har ni nog alla hört talas om. Jag vet inte hur bra det går med försäljningen i Sverige men kanske kan det hjälpa att företaget har gjort en sorts demonstrationsvideo som kan hjälpa kunder att övervinna eventuell  tvivel? Se den här: http://www.youtube.com/watch?v=H_O-X9EQfRw

Dharmazone är ju ett relativt nytt svenskt företag som jag varit nyfiken på. Produkterna är ganska unisex och ägaren förklarade att de säljer väldigt mycket till kliniker och spaanläggningar – det är kanske där de passar bäst?

Jag hälsade ju också på mina befintliga leverantörer: Dagsmeja, A la eco, Naturkosmetikkompaniet och Ekorrens ekologiska godis. På bilden ser ni tjejerna från Ekorrens.

Vad tycker ni – något av detta som verkar lockande?

Ps på bilden längst upp ses bl a vatrondeller = bomullspads från danska Uniq – pads´en är speciella då de inte ”luddar av sig” och inte fastnar i t ex skägg (känner ni några män som använder bomullspads?)

Heliotrop

Som jag berättade här om dagen var jag nyss på företagsträff med Naturkosmetikkompaniet. Under kvällen presenterades tyska serien Heliotrop som har funnits länge på marknaden (men alltså inte i Sverige). Nu är jag ju själv en riktig torris så jag måste erkänna att jag föll direkt för deras mer feta produkter – mer om detta senare.

Om märket Heliotrop kan i korthet berättas att det etablerades 1965 men att historien egentligen redan börjar 1925 med företaget Elektrobio som startade med produktion av tvål. De arbetade aktivt mot de ”förödande” effekterna av industrialiseringen och var, i likhet med bl a Rudolf Steiner, tillhängare av ”Lebensreform”-rörelsen,  som siktar mot en hälsosam livsstil. En av hörnstenarna i rörelsens verksamhet var etableringen av hälsokostaffärer (redan 1897!) vilka Elektrobio valde som sin försäljningskanal. 80 års intensiv forskning och produktutveckling senare finns nu 7-8 olika produktserier i Heliotropmärket.  I 2007 blev Heliotrop en del av LOGOCOS-gruppen som bl a tillverkar Logona och Sante. I 2011 relanserades Heliotrop med helt nya produkter då man valde att inkludera mer modern vetenskap i produktformuleringarna.

Jag tycker verkligen bra om produkterna och designen på förpackningarna, men för att börja lite sakta har jag tagit in några av de personliga favoriterna från serierna nedan markerade i fet stil (längst ner i inlägget).

Multiaktive Vital Balsam: den gröna lilla burken på bilden har fått sin färg från klorofyll och den har konsistens som en oljebalsam. Den består av en rad olika oljor, dofter helt underbart och går snabbt in i huden – helt klart en favorit !

Multiactive Moisturising Balsam: flaskan med vitt innehåll har en härlig krämig konsistens. Balsamet känns omedelbart återfuktande.

Moisture Facial Oil: har fått sin färg från karoten och ger huden en riktig fin lyster.

Selection Weekend Treatment: Kittet består av två 2,5 ml koncentrat samt en 5ml Multiactive 24 h kräm.

Om du vill bekanta dig med produkterna finns de att köpa som provförpackning och du kan vinna ett Selection Weekend Treatment kit genom att delta i en tävling på Simply Pures Facebook-sida.

Serierna:

Vital: Ansiktsvård med sex produkter för yngre hud – innehåller bl a Q10.

Active: Ansiktsvård med åtta produkter för normal till torr hud – med bla tångextrakt och kameliaolja.

Multiactive: Ansiktsvård med tio produkter för krävande hud – med bl a ginkgo, hibiscus och hyaluronsyra.

Balance: Ansiktsvård med fem produkter för blandhud - med bl a silverlax, lakritsrot och trollhassel .

Selection: Ansiktsvård med två produkter/kurer för all hud – med bl a hyaluronsyra, ros och aloe vera.

Moisture: Ansiktsvård med en ansiktsolja för torr hud – med bl a rosenbladsextrakt och olivsqualane.

Haircare: Hårvård med fyra produkter för fint tunt hår – med bl a koffein och bambusextrakt.

Bodyline: kroppsvård med fem produkter för all hud – med bl a granatäpple och aloe vera.

Vad har Goethe med kräm att göra?

Här om dagen var jag på en mycket trevlig företagskväll med Naturkosmetikkompaniet. Där framvisade de bl a en tysk serie som de nyligen har tagit in till Sverige. Märket i fråga är ingalunda nytt utan har många år på nacken – det heter Heliotrop. Jag slogs av hur mycket i naturkosmetikaväg som faktisk kommer från Tyskland. Om jag bara ser på mitt eget sortiment finns det t ex Logona, Sante, I+M naturkosmetik, Florascent - och tittar vi på andra kan dessutom nämnas Lavera och Dr Hauschka.

Detta fick mig att ytterligare fundera på varför traditionen har blivit så stark i just Tyskland. Ligger det i historien eller kan det t o m spåras till en enskild individ? Detta är blott en liten tankelek – ta det inte för allvarligtJ

För att om möjligt komma gåtans lösning närmare kan vi röra oss bakåt i tiden och konstatera att fenomenet naturkosmetik har funnits länge i Tyskland. Vi kan nog inte förneka att pionjären är märket Weleda som grundades 1921. Weleda tillkom som ett samarbete mellan läkaren Ita Wegman och Rudolf Steiner. Dessa två är tillsammans arkitekterna bakom de biodynamiska odlingsprinciperna som i sin tur bygger på ett antroposofiskt tankesätt. Det antroposofiska tänkandet lever i allra högsta grad vidare i Tyskland där läkarna integrerar örtmedicin med modern medicin och där t o m homeopati inte ses som hokuspokus.Rudolf Steiner är som de flesta vet fader till den antroposofiska rörelsen. Han fick senare sitt huvudcenter i Schweiz där rörelsen än i dag är stark (och där Weleda såg dagens ljus). Steiner kallade sitt huvudcenter i Schweiz ”Goetheanum” och utformade där en ”metamorfoslära” som blev en föregångare till evolutionsteorin! Steiner var, som namnet Goetheanum antyder, i sin tur kraftigt inspirerad av Goethe.

Steiner lärde känna Goethe vid 21 års ålder, (1882) då han fick i uppgift att publicera Goethes naturvetenskapliga arbeten. Goethe känner de flesta nog primärt som en stor diktare och som romantikens arketyp. Själv ansåg han dock att hans mest betydande arbete låg inom vetenskapens område, och han blev en betydande föregångsman inom naturforskningen på flera olika områden. Goethe såg ingen konflikt i att förena humaniora och naturvetenskap och på så sätt var han nog väldigt modern.

För att återkomma till frågan om Tysklands tradition för naturkosmetika härstammar från en rad historiska händelser eller från en enskild individ kan jag nog inte svara annat än – hur hade det sett ut utan Goethe?

PS Bilden föreställer Goethe till vänster och Steiner till höger (visst är han lik Jeremy Irons !)

Green Team skriver om örthårfärger i tidningen Camino

För ett tag sedan bildade jag och två härliga kvinnor ett s k "Green Team". Green Team består av:

· Cajsa Jackson som är ekologisk maskör.
· Emma Hagström som är ekologisk makeupartist.
· Jag (Dorte) som driver Simplypure.se

I ett tidigare nummer av magasinet Camino recenserade vi ekologiska hudprodukter för barn. I numret som kom ut i dag skriver vi om örthårfärger då vi anser att det är väldigt viktigt att fler byter från hälsovådliga kemiska hårfärger till ett bättre alternativ. Nedan ser ni hur det blev. (Jag vet att det är lite svårt att läsa - ni får köpa tidningen ;-))

Jordens Mat på Gunnebo slott

I helgen löpte det årligt återkommande ”Jordens mat” av stapeln i vackra Gunnebo. För den som inte är insatt kan jag berätta att marknaden primärt fokuserar på ekologiska matvaror men även har ekologiska kläder och annat smått och gott . Först visar jag exempel på vad som fanns och sedan lite bilder på de vackra omgivningarna.

Hos Miljöklon hittar man primärt ekologiska kläder – kolla bl a på dessa Converse ”look alikes” helt i ekologiska material och till specialpriset 500 kr. Min make fyndade dessutom härliga strumpor till 30 kr paret. Då kan man inte gnälla på att eko = dyrt.

Här ser ni Hanna på Nature kids som visar upp en fin klänning för en kund. Nature kids bytte ägare för ett tag sedan men har drivits vidare i samma anda och med samma fina sortiment.

Hedenborgs har specialiserat sig i hemkörning av ekologisk mat mm. Man beställer på nätet eller via telefon och kan få hemleverans om man bor i Göteborg med omnejd. Åsa som driver företaget visade mig bl a dessa små fina paket med smaksatt lakrits som t o m mina kräsna barn uppskattade. Kanske något att ta in i butiken? När jag berättade att jag har en blogg var Åsa snäll och skickade med en krydda som hon absolut tyckte att jag bör testa. Jag återkommer med inlägg om denna senare.

Sakeus fanns också på plats och sålde bl a de otroligt fina eguale chokladkakorna. Jag har alltid varit kär i designen - visst är de fina! Just denna dag sålde de fyra chokladkakor för 100kr.

Vissa företag som mest satsar på köttprodukter fanns också på plats – t ex Gröna gårdar och ett företag som gör otroligt läckra (och dyra) korvar på viltkött.

Årstiderna hade sett specialerbjudan med 20 % rabatt på första kasse man beställer. De har väldigt flexibla prenumerationer så man slipper produkter man inte vill ha.

Dessa fina lammskinn ville mina barn väldigt gärna lägga vantarna på!

Hormonstörande smärtlindring

Det här är ingen nyhet, men jag misstänker att många inte känner till detta, och på det personliga planet känns det aktuellt då jag av en läkare blev rekommenderat en behandling som jag inte vill ge mitt barn. 

Om vi tar det från början så har ett av mina barn haft återkommande huvudvärk under några månader och till slut gick jag till läkaren med honom för att kolla upp det. Läkaren kom fram till att det nog berodde på nackspänningar och ordinerade paracetamol (Panodil, Alvedon) tre gånger om dagen minst en vecka. Jag har inte följt rådet och här är varför:

1) Paracetamol är levertoxiskt

2) Paracetamol är hormonstörande

Bägge ”fenomen” har omtalats av/i media men enligt min åsikt alldeles för lite. Det kanske är svårt att rikta svår kritik mot ett medel som en större del av befolkningen är beroende av?

Om vi först ser på leverpåverkan, då har det gjorts en del studier som visar att spannet mellan terapeutisk dos och dödlig dos inte är särskild stort – paracetamol skulle inte blivit godkänt idag som ett säkert läkemedel. För en vuxen person är max dos 8 tabletter per dygn (4 gram). En reporter från SvD, som ville undersöka effekten på egen kropp, hade efter sju dygn på maxdos mer än fördubblat sitt Alat*-värde, (ett värde som anger grad av leverskador). Tre dagar efter att han avbrutit försöket var värdet fortfarande högt över utgångsvärdet. Paracetamol är det läkemedel som oftast orsakar leverskador i Sverige och övriga västvärlden. 

En dansk studie från 2010 visar att paracetamol har tre gånger så stor hormonpåverkande effekt på testiklar och spermakvalitet som ftalater (plastmjukgörare). Henrik Leffers - tidigare forskningschef på Rigshospitalet i Köpenhamn – menar att det är löjligt hur mycket vi bryr oss om bisfenol A då EN huvudvärkstablett innehåller mer hormonstörande ämnen än vi får i oss av ftalater under en livstid!

I en studie från Århus som baseras på 47400 kvinnor som var gravida med pojkar hittade man en 30% ökad risk för missbildade könsorgan på pojkarna hos de mödrar som ätit paracetamol under mera än 4 veckor under graviditetens första 6 månader. Det är anmärkningsvärd att paracetamol rekommenderas till gravida av myndigheterna!

Innan man på autopilot ger sina barn paracetamol mot hög feber bör man kanske fundera på om det verkligen behövs.


PS den hormonstörande effekten finns även hos acetylsalicylsyra och beror på att acetylsalicylsyra hämmar prostaglandinsyntesen och därmed produktion av testosteron. Ett kuriosum är att vissa ftalater är väldigt lika acetylsalicylsyra och faktisk har en smärtlindrande effekt.

PPS läs även här: http://videnskab.dk/krop-sundhed/hovedpinepiller-er-lige-sa-hormonforstyrrende-som-ftalater

* Alaninaminotransferas är ett enzym som framför allt förekommer i levercellerna. En viss mängd finns också i t.ex. hjärta, skelettmuskler, lungor och njurar. Vid cellskada ökar enzymernas aktivitet i blodet, eftersom enzymet frigörs från vävnaderna till blodet under skada.

Apropås all snack om dieter…

Nu har vi den igen – debatten om hur mycket och vad man bör äta. Senaste (och mycket omdebatterade) tillskottet till diskussionen finns att läsa i SVD brännpunkt (av arkeolog Göran Burenhult och docent Staffan Lindeberg).

Problemet, som jag ser det, med alla debatter är att det ofta blir något onyanserad – kanske för att man vill säkerställa att budskapet ”går hem” eller kanske pga uppriktig övertygelse från författarens sida – och ibland delvis pga okunskap. 

I det här fallet tycker författarna att diskussionen om mat (LCHF kontra LMVs kostråd) är missriktad för att man missar evolutionen. De pekar på att vi är anpassade för nötter, rötter, ägg, rotfrukt, kött och fisk och INTE spannmål och mejeriprodukter. Alla som anammar västlig livsstil får för eller sedan hjärt-kärlsjukdomar, cancer mm. Fokus ska enligt skribenterna INTE ligga på fördelningen mellan kolhydrat, fett och protein utan på vilka matkällor vi väljer.

Så långt så gott. Jag ska börja med att säga att jag egentligen håller med, MEN som sagt, tycker att det blir aningen onyanserat. I texten framhävs att en av anledningarna till att människor har lyckats så ”bra” är att vi kan äta en allsidig kost och är väldigt anpassningsbara . Om vi vänder på argumentet kan man då hävda att just denna anpassningsförmåga gör att vi faktisk kan äta spannmål och mejeriprodukter (jag är medveten om att gluten ökar tarmens permeabilitet etc). Om man ska driva argumentet vidare kan man även tycka att vi inte bör bo i uppvärmda hus och inte sitta still framför datorer (ögonen är anpassade för att skåda ut över vidderna) och absolut inte bo i städer – detta är högst onaturligt.

I samband med detta argument skrivs att alla spannmål ju skyddar sina frön för att de inte ska bli uppätna och därmed är de giftiga i varierande grad. Javisst är det så, men vi äter nötter som också vill skydda sig - och grönsaker (t ex broccoli) vill ju inte heller bli uppätna men de anses vara nyttiga för oss. Alla växter har någon form av skydd – det är ett evolutionärt krig! En del frukt och bär är undantag då de sprids via djur som bajsar ut kärnorna och det är därför de ”har gjort sig” så attraktiva.

Ett annat argument som framkommer i texten är att vi inte har ändrat oss genetiskt under 40.000 år (annat än 0.02%) och att vi därför borde äta samma mat som vi gjorde då. Här tycker jag att man helt har ignorerat det ganska stora forskningsfältet som heter epigenetik. Epigenetiken visar oss att även om generna/DNA´t är mallen så ligger en väldigt stor del av avläsningen av generna på epigetisk nivå (hur och vilka gener som aktiveras bestäms av helt andra (miljö)faktorer och detta ger utrymme för väldigt bred ”tolkning” av generna).  Vi är ju t ex genetisk väldigt lika andra primater men är trots detta olika till levnadssätt och utseende (i de flesta fall J)

Till sist: Om vi ska leva enligt paleontologisk modell krävs en omfattande omläggning av jordbruket (spannmål ut och rotfrukter in? Plus en ökad satsning på mat odlad i havet (alger mm)). Detta är inte fixat på en generation men man kan förstås ha målet i sikte!

Tillbaka igen - med test av hårfärg

Det var ett tag sedan jag bloggade senast och jag har passat på att ladda batterierna.

Helt ledig var jag dock inte då jag i jakten på lämplig hårfärgnings-testperson kom att tänka på min syster. Hon har mörkbrunt hår med en del grått (fast inte mer än kanske 5%). Eftersom vi sågs under semestern passade jag på att övertala henne till att bli försöksperson. Det var första gången jag har färgat hår och det var en bra erfarenhet då det underlättar när jag ska förklara kunderna hur det går till. Hårfärgen är en pulverfärg som är 100% örtbaserad och den ska blandas med vatten i likhet med Logonas pulverfärger som jag ju säljer i webbutiken.  

Enligt instruktionen ska man blanda en del hårfärg med tre delar varmt vatten tills man får en lagom konsistens. Därefter penslade jag i färgen på små hårbuntar åt gången för att färgen skulle täcka allt hår – ganska pilligt! Jag vet att många färgar själva men det är nog något enklare om en annan kan göra jobbet. När allt var klart satte vi på en duschmössa och färgen fick sitta i lite mer än en timme. Sedan var det bara att skölja ur all färg (NB inte med schampo). Det var lite grisigt men som tur är färgar färgen inte av sig på omgivningen – inte heller på huden om man råkar få på sig lite.

Det sågs strax att färgen hade tagit bra och att allt grått hade fått en fin mörk, gyllene färg. Håret i övrigt blev väldigt blankt och fint. Enligt instruktionen kan det ta upp till 4 dagar innan färgen har utvecklad sig helt men jag tycker nog att den var fin direkt. Hur länge färgen håller återstår att se, men ett som är säkert är att ni väldigt snart kommer att kunna handla färgen i webbutiken. Den finns i 10 nyanser – alla relativt mörka – och den kommer att kosta precis under hundralappen.

Ps färgen är certifierad med bl a USDA och Ecocert

Vill du testa hårfärg?

Som ni kanske vet är det ibland problematiskt att täcka gråa hårstrån med naturlig hårfärg. Jag har fått prov på en färg som jag gärna vill testa på en person med en viss andel grått - det måste vara så pass mycket att det går att avgöra om färgen fungerar på grått. Färgen i fråga är en mörkbrun pulverfärg som är helt naturlig och ekocertifierad. Testpersonen måste gå med på att ta en före- och efterbild (NB ansiktet behöver inte synas). Om detta låter intressant är du välkommen att höra av dig till mig här eller på mejl info@simplypure.se 

(O)lyckligt (o)vetande

På sistone har Angelina Jolies bröst fått oerhört mycket uppmärksamhet. För dem som har missat vad det handlar om kan jag berätta att hon i förebyggande syfte har opererat bort brösten och fått insatt implantat. Hon är bärare av en gen-variant som kraftigt ökar risken för bröstcancer. I pressen har hon fått mycket beröm men även en del kritik då somliga tycker att det är feltänkt att ta bort ett organ som KANSKE blir sjukdomsdrabbad. Jag vill inte agera domare men tycker att frågan är intressant. Hur mycket ska man göra i sjukdomsförebyggande syfte?

Frågan blir allt mer aktuell med ökad kunskap om riskfaktorer. Helt nyss har forskare t ex kommit på att man med hjälp av infraröd strålning kan förutse risk för en infarkt upptill 17 år innan den händer. Med den nya metoden blir det möjligt att inte bara bromsa hjärtinfarkter utan också att slippa utsätta patienten för ballongvidgning i onödan (ballongvidgning kan som biverkning täppa till hjärtats kärl vilket minskar överlevnad med 50%). Med den infraröda strålningen kan man uppskatta om förträngningarna innehåller så mycket fett att risk för hjärtinfarkt föreligger. Frågan är då om vetskap om risker kan spä på ångest och stress och därmed faktisk öka risken att bli sjuk? Eller om det tvärtom ger en känsla av kontroll över den egna situationen.

Ska hela befolkningen t ex gen-testas och ha en egen riskprofil med därtill hörande livsstilsråd, och ska ev val av förebyggande behandling då avgöras av om risken för utbrott av sjukdom primärt avgörs av gener eller miljöfaktorer?

Om man väljer att rekommendera medicinsk eller kirurgiskt behandling (innan man är sjuk) får man ta biverkningarna i betraktelse.

Om man väljer att rekommendera livsstilsändringar kan det i vissa fall skuldbelägga folk och ha en negativ psykisk (och därmed fysisk) påverkan.

Frågan som återstår är om det är bäst att veta eller att inte veta – vad föredrar du?

- Att veta och agera enligt detta ?

- Huvudet i busken ?

Kunde inte sagt det bättre själv

Naturskyddsföreningen har tagit fram en liten "guide" om hur man bemöter argument som sår tvivel om nyttan av att handla ekologisk. Jag kunde inte sagt det bättre själv och väljer därför att helt enkelt länka till inlägget :-)

8 sätt att döda myter om ekologiskt

"Blommor och Bin"

Alla har vi hört om problem med bin vars massdöd hotar jordbruket och därmed i sista instans vår egen överlevnad! – detta för att grödorna ju måste pollineras för att ge skörd. (Till dem som inte vet – dålig/liten frukt är resultat av dålig pollinering). Honungsbin har ansetts vara viktigast för pollinering men vilda bin är minst lika viktiga och utan mångfald blir (eko)systemet oerhört sårbart.

Det finns en rad anledningar till att bina har minskat i antal:

1. Hård satsning på monokulturer
2. Intensiv användning av bekämpningsmedel (insekticider), delvis som direkt resultat av ovanstående
3. Virus och parasiter(kanske)
4. Välansade grönområden i stadsmiljöer
5. Minskade hagmarker och dikesrenar

Ett viktigt steg i rätt riktning är det nyss införde förbudet mot användning av insektbekämpningsmedel (neonikotinoider) – här ser vi hur politiska styrmedel kan fungera och detta är intressant. Från en mer personlig synvinkel är det dock kanske mer relevant att se på vad man som privatperson kan åstadkomma. Hur kan du själv skapa en bra miljö för bina?

1. Köp ekologiskt odlad mat
2. Har du tänkt på vad som händer bakom din egen ligusterhäck? (ni får be om ursäkt men just ligusterhäck står i Danmark för den ultimativt småborgerligt vältrimmade trädgården).
3. Använd INTE gifter i trädgården
4. Ha fruktträd, bärbuskar, blommor och kryddväxter
5. Klippa inte gräset för ofta utan låt t ex klöver få blomma (klöver binder via rotknölar dessutom kväve – så du behöver inte gödsla)
6. Varför inte låta en liten del av gräsmattan bli ängsareal – blommorna kommer helt automatisk – jag lovar! (i motsats till alla dem man köper på blomsterlandet som aldrig växer fram)
7. Se till att bina har möjlighet att bygga bon t ex i döda träd och kvistar (död ved lever)
8. Skippa dåligt samvete över oskött trädgård – bina blir glada J 

 Läs gärna debattartikeln i GP som forskare från Lunds Universitet har skrivit. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1636384-massdod-av-bin-hotar-jordbruket

Viktor gör livet grönare

Cerat och Cykeltaxi

Låter det som två oförenliga storlekar? Det är det inte om man frågar Viktor Jonsson.  Viktor är en sann eldsjäl som jag känner sedan tidigare då vi hade ett gemensamt projekt. Då ägde han ekobutiken Reagera som en del Göteborgare kanske kommer ihåg. Reagera finns inte längre och nu har Viktor dragit vidare mot nya projekt som han just har berättat om när vi sågs för några dagar sedan.

Viktor har gett sig in på ekologisk hudvård och är nu klar till att lansera cerat i fyra olika doftvarianter: naturlig, mint, lime och hallon. Märket heter Body Applications. Det som gör ceraten unika är att de är både Fairtrade- och Soil Association-märkta. Dessutom är de helt vegetabiliska och därmed veganvänliga. Dessa märkningar är ju en bra garanti men kan ofta fördyra en produkt. Ceraten, kan jag intyga, har dock ett helt rimligt pris och kommer inom kort att kunna köpas i webbutiken. Det är även värt att notera att ceraten inte innehåller ricinolja (som en del inte tål) och har en alldeles lagom konsistens :-)*

Viktor hade främst UK i tankarna då han startade produktionen eftersom veganvänliga produkter efterfrågas mycket mera där än hemma i Sverige, men han valde trots allt att även satsa på svenska marknaden.

Och nu åter till överskriften. Vid sidan om allt jobb med ceratproduktionen håller Viktor på med cykeltaxi-verksamhet. Han har köpt och renoverat 3 olika cykeltaxis (varav två med elmotor) som ska göra gatorna i Göteborg osäkra till sommar. En av rosa skönheterna ser ni på bilden ovan – den har redan kört några säsonger och har varit mycket uppskattad. På bilden som kommer från en facebooksida kör Viktor en blivande brud :-)

* PS Jag har några extra provex. Hör av dig om du vill testa.

Plast! Återvinna? Bränna? Lagra?

En rad forskningsinstitutioner har nyligen avslutat det sexåriga forskningsprogrammet ”Hållbar avfallshantering” finansierat av Naturvårdsverket. Rapporten har jag inte lyckats lägga vantarna på men resultaten har författarna i grova drag delgett oss i en artikel i DN här om dagen. Rapporten behandlar en rad punkter men jag omtalar bara den del som rör plasten.

Det har länge varit accepterat kunskap att en viss del plast i avfallet bidrar till en bra förbränning då det höjer temperaturen i förbränningen. Forskarna bakom studien föreslår dock att stoppa förbränning av plast. Detta beror på att just plastförbränning är en av de största källorna till växthusgaser från avfallssektorn då det är ett sämre bränsle än många alternativ. En del plast går förstås att återvinna men den delen som inte kan återvinnas skulle man istället kunna lagra. Det krävs självklart att det upprättas ett system för detta.

Då hushållsavfallet bara utgör 12 % av den totala mängden avfall innebär det att det krävs politiska styrmedel för att uppnå en mer hållbar avfallshantering. Man känner sig kanske ganska liten som konsument (då man bara kan påverka de 12 %) men för egen del tänker jag i alla fall återvinna så mycket plast som det bara går. Det optimala vore ju att försöka undvika plast, men det har jag själv inte lyckats med då en stor andel av maten familjen köper är plastemballerad. Plast som jag INTE återvinner är: plastförpackning runt rått kött (för många potentiella skadliga bakterier), burkar som är väldigt feta och kräver stora mängder varm vatten och detergent för att återvinna, plastpåsar som användas som avfallspåsar (går att köpa påsar med stort innehåll majsstärkelse).

Apropå att undvika plast har det ivrigt diskuterats vad som är bäst - plast-, tyg-, eller papperskasse? I flera studier har det gjorts livscykelanalyser som ganska enstämmigt pekar på att plastpåsar har sina fördelar då de bl a är lätt att transportera och ganska resurssnåla att producera. Tygpåsar gjorda på bomull, däremot, kostar mycket att producera (vatten- och energimässigt) och ska användas mer än 100 gånger för att ”löna sig”. Papperspåsar kom sämst ut i analyserna pga produktionskostnad (vatten och energi) även om papper ju är komposterbart.

Själv använder jag alltid tygpåsar då de utan tvekan används mer än 100 gånger och absolut inte tvättas ofta. Man kan ju försöka få tag i ekologisk bomull eller även bättre påsar tillverkade av hampa eller bambu. I sophinken (vars innehåll går till förbränning) använder jag ibland tunna plastpåsar och ibland påsar gjorda på majsstärkelse.

Hur är ditt ”plastbeteende”?