Hur gammal kommer du att bli?

Det pratas och skrivs mycket om att vi kan förvänta oss att bli över 100 år gamla i vår generation – och det uppfattas som positivt. Jag är dock inte helt övertygad om att livslängden verkligen ökar så mycket som det framförs. Vår generation badar i kemikalier och vi lever dessutom ganska stressande liv med ständig uppkoppling och få lugna stunder - borde inte det dra ner? Ett stillasittande liv med mycket skärmtid är förmodligen inte heller bra (kanske dags att sluta blogga!)

I senaste numret av Forskning och Framsteg skrev man om befolkningen på Okinawa (Japans sydligaste ö) där folk blir väldigt gamla. Man har undersökt deras livsstil och kunnat peka på 4 olika viktiga faktorer. Generna spelar självklart en stor roll men livsstilen är viktigare. På Okinawa äter de väldigt mycket grönsaker och mycket från havet (alger) och matkulturen anses vara den viktigaste faktorn för ett långt liv. De äter väldigt lite kött men får fisk då och då, och de äter sig inte helt mätta! Många håller sig sysselsatta i hög ålder och är fysiskt aktiva (utan att slita ihjäl sig). Sista faktorn är brist på stress: De har ett starkt socialt nätverk, struntar i tiden (att passa den) och ingen behöver ha ekonomiska bekymmer då alla hjälper alla.För att summera blir de 4 faktorerna: 

1) Nyttig mat med hög andel grönt (antioxidanter)

2) Daglig fysisk aktivitet

3) Ta ansvar för egen hälsa

4) Alla hjälper varandra (= ingen stress). Läs undersökningen här: 

I Sverige har man också gjort en kartläggning av områden med många gamla, men varför det är så, är svårt att förklara. På en Världskarta med liknande indelning är det anmärkningsvärt att flera öar är representerade bland zoner med många gamla. Detta antas att bero både på genetiska faktorer och på att öbor haft lättare att bevara en livsstil som förlänger livet.

Jag hittade en amerikansk site där man kan räkna ut sin förväntade levnadsålder. Det är en ganska rolig grej då den även ger förslag till hur man kan öka sin livslängd. Det ska dock tas med en nypa salt då man dels har begränsade valmöjligheter och dels stämmer kanske inte alla påståenden/konklusioner.  Enligt denna beräkningsmodell blir jag 87 år men kan med livsstiljusteringar bli 96 – prova själv: http://www.livingto100.com/calculator

Och till sist en biologisk betraktning: Varför överlever människor så länge efter att vi har förlorat förmågan att fortplanta oss och våra barn är vuxna? Svaret är att vi ökar våra barnbarns chans för överlevnad om vi finns där för att hjälpa till med passning mm. Nutidens generation av curlingföräldrar har ju vidgat vår omsorg till att curla våra barn långt in i vuxen ålder således att de knappt är kapabla att ”överleva” utan vår hjälp, och då är det kanske biologiskt smart att vi blir så gamla i framtiden ;-) 

Fredagsmys?

I dag är det en riktigt ruggig fredag med regn och blåst och man känner kanske mest för att trycka i soffan. Jag har i ett tidigare inlägg ondgjort mig över det svenskaste som finns ”fredagsmys”- men gissa vad? Nu sitter jag själv i fällan. Hur blev det såhär? Svaret är stora och återkommande påtryckningar från barnen. I dag har expressen publicerat en undersökning av just ”fredagsmys” och hur ”Svensson” vill ha det:

” Vi vet inte när begreppet uppstod, det finns uppgifter att det förekommit i slutet på 80-talet men på 90-talet slog fredagsmys igenom på bred front, säger Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet i Stockholm.Tillsammans med Jonas Engman, etnolog vid Stockholms universitet, samlar hon just nu in svenska folkets upplevelser av myset.– Det är en modern ritual, ett slags undantagstillstånd som skiljer arbetsveckan från helgen. Det har blivit vår tids helgmålsringning och det är intressant att se hur svenska familjer begår fredagsmys, säger hon.– Jag tror att Sverige är ganska ensamt om begreppet fredagsmys och det är därför vi vill veta mer, vi tror att fredagsmys säger ganska mycket om oss i dag, säger Jonas Engman.”

Topp 3 i soffan: Så myser vi helst, enligt SF Anytimes undersökning där 1500 svenskar svarat på hur hemmakvällarna ser ut.

KLÄDER/MÄN:
1. Mjukiskläder (43 %)
2. Shorts (4 %)
3. Träningskläder (4%)

KLÄDER/KVINNOR:
1. Mjukiskläder (62%)
2. Pyjamas (5%)
3. Morgonrock (4%)

SNACKSET/MÄN:

1. Chips. (18%)
2. Smågodis. (11%)
3. Popcorn. (10%)

SNACKSET/KVINNOR:
1. Chips (17%)
2. Smågodis. (14%)
3. Popcorn. (11%)

Källa: Blue Carrot på uppdrag av SF Anytime.

Vad gör vi själva? Det blir lite ekogodis och popcorn gjort i kastrull (äger ingen mikrougn) samt någon tecknad film. Just popcorn har nyss utnämns som nya superfood´en. Om man gör egna popcorn alltså utan massor med fett och salt är de tydligen ganska nyttiga – eller? Texten nedan är del av vad som står i en pressrelease.

”Popcorn innehåller 100-procent obearbetade fullkorn och en portion kan ge 70 procent av det dagliga intaget av fullkorn och mängder med antioxidanter, säger Joe Vinson, som ledde studien och är professor för kemiinstitutionen vid University of Scranton. Framför allt är det så kallade polyfenoler, en antioxidant som sänker kolesterol och förhindrar vissa typer av cancer, som gör popcorn nyttiga. Popcorn kan enligt forskare innehålla upp till 300 milligram polyfenoler. ”

Jag säger inte att det inte stämmer, men problemet är att det inte går att hitta en publicerad studie om detta. Alla medier har hakat på, men har tagit informationen från en pressrelease. Var finns studien publicerad någonstans? Kan det vara dold marknadsföring från någon popcornproducent eller?

Som det syns i ”fredagsmys-undersökningen ” ligger godis också bra till på listan över ”måsten”. Det passar förmodligen inte Livsmedelsverket som precis offentliggjort en undersökning över matvanor i Sverige och konstaterat att det fortfarande intas alldeles för mycket mättat fett och socker.

”Matvanorna i Sverige har blivit bättre, men fortfarande är de inte tillräckligt bra ur ett folkhälsoperspektiv. Svenskarna äter mer av den hälsosamma maten, men många, särskilt unga, äter alldeles för lite grönsaker, frukt och fullkorn och för mycket fet och sockerrik mat, saft och läsk. De flesta äter också för mycket salt.”

Är det dags att avskaffa fredagsmyset eller hitta annat att mumsa? Har du fredagsmys hemma? Och vad äter du i så fall?

Ps om man bild-googlar på fredagsmys får man fruktansvärt många träffar;-)

Matlagning med barn

Häromdagen läste jag en undersökning som danska FDB (motsvarar Konsum) har gjort om barns deltagande i matlagning. Detta är något jag själv har funderat mycket över. Nedan ser ni resultaten.

·         44 % deltar i köket ungefär en gång per vecka – 9 % har en fast matdag.

·         När barnen är med i köket, rör 66 procent i grytor och stekpannor, medan 63 % skär ut ingredienser. 28 % deltar i avsmakning av maten, och 44 % deltar i beslut om vilken rätt som ska serveras. 

·         20 % diskar.

·         48 % av föräldrarna säger, att barnen inte har lust att vara med, medan 26 % tycker att barn i köket tar för lång tid.

·         19 % av de vuxna föredrar att laga mat utan barnen.

·         52 % av föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda med barnens intresse för matlagning.

·         36 % svarar varken eller.

·         Ju äldre barnen är, desto mindre nöjda är föräldrarna.

Källa: FDB Analys om barn i köket.

Vad kan man då utläsa av dessa tal/siffror? I undersökningen anges inte hur gamla barnen är och jag tycker att det har en viss betydelse. Som jag fattar det vill hälften av barnen (enligt föräldrarna) inte delta i matlagningen och en fjärdedel till femtedel av föräldrarna tycker att det är skönt, men ju äldre barnen blir ju mer vill föräldrarna att de ska/bör delta?

Hur stor roll spelar föräldrarnas attityd och vanor för barnens framtida ”förmåga i köket?” Enligt Preben Vestergaard från Professionshøjskolen Metropol ligger all ”skuld” på föräldrarna. Ofta beror det på att man inte prioriterar matlagningen t ex p g a tidsbrist och at man vill inte ha små ”störande” barnhänder i köket. En del föräldrar har inte själva bra baskunskaper om matlagning utan använder mest halv- eller helfabrikat, och detta gör i sin tur att barnen inte lär sig hur man lagar mat från grunden. Man kan ju diskutera om detta har någon betydelse när det nu är så enkelt att leva på alla prefabricerade produkter. Jag tycker att det har enorm betydelse av fler anledningar. Dels måste man kunna veta hur näringsvärdet är i en färdig produkt och kunna genomskåda en innehållsdeklaration och dels är det viktigt att kunna uppskatta en bra råvara. En studie från Harvard visade (föga förvånande) att 18-23 åringar som hade kunskaper i matlagning åt mycket nyttigare/hälsosammare och handlade mindre fastfood än ”icke-kunniga” jämnåriga.

Det är alltså viktigt att barnen får delta och kanske får göra mer än bara snitta och röra i grytan – de måste lära sig att smaksätta. Barnen får förstås en viss undervisning i skolan men det är nog i minsta laget. Om man t ex jämför med Frankrike ser man att där är matlagning och matutbildning en viktig del av skolan.

Jag tycker ibland själv att det är svårt att involvera barnen – speciellt eftersom de gärna vill kolla på teve (avslöjad) under tiden jag lager mat. Har dina barn en fast matdag och hur gamla tycker du de bör vara för att stå på egna ben i köket?

 ps vill lägga till att jag inte lyckades hitta en bild på mina barn som lagar mat