Histamin, allergier, mat och tarmflora

Som de flesta kanske känner till finns histamin naturligt i våra kroppar. Det finns i mastceller och basofila granulocyter (en sorts vita blodkroppar) och det har en rad viktiga funktioner i kroppen kopplad till immunförsvaret. Histamin kan dock åstadkomma problem då det hos en del individer frisätts i för stor mängd och vid "fel" tillfällen eller p g a att man inte hinner bryta ner det i lagom takt. Detta kan bero på stress, allergier, matsmältningen och matvanor. Förutom histamin frisätter mastcellerna en rad ämnen som skapar inflammation i kroppen.

Histamin tillhör gruppen biogena aminer som finns i många födoämnen och som har en liknande effekt. Normalt bryts biogena aminer ner i mag-tarmkanalen men en del individer har brist på enzymet diaminooxidase (DAO) som ansvarar för nedbrytningen. Konsekvensen blir att aminerna släpps ut i blodet och skapar inflammation i kroppen. Om man t ex upplever kliande ögon och rinnsnuva direkt efter ett måltid kan det bero på brist på just DAO. Det finns en del forskning som pekar på ett samband mellan bakterieflora i tarmen och DAO-produktion samt produktion av histamin (via bakterier). Det kan därför vara bra att få ordning på tarmfloran. DAO-tillskott finns som tabletter som man kan använda i en övergångsperiod eller som ett diagnostiskt verktyg. Med detta menar jag att om besvären upphör med tillskott av DAO är det ganska sannolikt att det är där problemet ligger. Typiska symptom vid DAO-brist är:

• Migrän, huvudvärk 
• Yrsel, blodtrycksfall 
• Magsmärtor
• Diarré eller förstoppning
• Gasbildning i magen 
• Hudutslag, eksem, nässelutslag 
• Rinnande näsa och/eller ögon efter måltid

Hur ska man då gå till väga för att hitta en lösning på problemet? Det finns tre "anfallsvinklar" varav den första kanske är viktigast?

1) Upprätta bra balans i tarmfloran
2) Utesluta histaminrik/histamintriggande mat
3) Äta mat med naturligt högt antihistamininnehåll


1) Med rätt mat kommer bakteriefloran så småningom bli bra. Dock kan man behöva hjälp. Min son har t ex precis gått genom en längre antibiotikabehandling och både han och jag (som har DAO-problem) har därför påbörjat en "behandling" med probiotika - vi testar Probiform som är ett flytande tillskott av div bakterier och jästsvampar. Man måste dock även se till att äta rätt då de "goda" bakterierna annars kanske inte lyckas etablera sig. Det finns t ex många exempel på folk som gått över till LCHF-diet som har blivit av med sina besvär - även pollenallergi. Andra har blivit hjälpt av att utesluta mjölk- och spannmålsprodukter.


2) Histamin förekommer i höga nivåer i till exempel rött vin*, ost, salami, surnade/fermenterade produkter (även fil och liknande), och i fisk som ton, makrill och sardiner (och även fiskolja) - mängden histamin är delvist beroende på lagringstiden. Det finns dessutom en rad livsmedel som stimulerar frisättning av histamin. Exempel på dessa är: Choklad/kakao, tomater, jordgubbar, citrusfrukter, ananas, papaya och mango.
* alkohol hämmar DAO

3) Mat med naturliga antihistaminer:

• C-vitamin har i sig visat sig ha en antihistamin-effekt. Effekten kommer av att C-vitamin förstör histaminmolekylet (imidolringen).
• Flavonoider såsom quercetin är en gruppe av plantpigmenter som har antihistamin effekt då de dels hämmar produktionen av histamin och dels hämmar frisättningen av histamin och andra inflammatoriska ämnen. Quercetin finns i bla: Citrusfrukt, lök, vitlök, äpplen, persilja, te, tomater, broccoli, sallad, bär och vin. 
• Övriga födoämnen :Fänkål, krasse, ingefära, svart kummin, gurkmeja, omega 3 

Som ni kanske noterat finns det några födoämnen som både står på listan över histaminfrisättande mat och på listan över mat med antihistamin-effekt (markerade med fet stil). Detta kan verka förvirrande - t ex kan citrusfrukter trigga celler att frisätta histamin (har inte hittat information om mekanismen) samtidigt som C-vitamin och quercetin (som ju finns i citrus) kan bryta ner histamin. Man kan därför fundera på att få C-vitamin från andra källor. Samma gäller tomater (äta eller undvika?). Omega 3 kan man fundera på att inta från vegetabilier då feta fisk kan innehålla stora mängder histamin (även fiskolja).

Sammanfattningsvis kan vi konkludera att histamin är viktig för kroppen och immunförsvaret samtidigt som det kan skapa problem hos personer med obalans i form av allergier och allergiliknande symptom från DAO-brist. Det finns en rad lösningar där fokus på tarmfloran kanske är viktigast. Bra tarmflora kan uppnås genom tillskott med probiotika och bra diet (individuellt).

Ny tarmflora = ny personlighet?

De allra flesta känner förmodligen till att det är viktigt att ha en bra tarmflora, då denna har stor betydelse för vårt allmänna hälsotillstånd. Det förekommer över 1000 olika sorters bakterier i människors tarmar, och hos alla friska individer väger bakterierna lika mycket som hjärnan. Tillsammans har bakterierna över tre miljoner olika gener, vilket kan jämföras med de cirka 20.000 gener som en människa har. Vi föds sterila och tarmfloran får vi primärt från våra mödrar då vi ”smörjs in” under födseln (NB gäller inte kejsarsnitt). Man kan dessutom dela in befolkningen i tre olika tarmbiotoper/typer enligt vilken bakterie som dominerar, och detta har i sin tur t ex betydelse för hur vi tar upp maten (t ex är vi smala eller tjocka). Tarmfloran kan lätt komma i obalans och har stor betydelse för många olika sjukdomstillstånd (allergier, ADHD mm). En av de i särklass största ”floraförstörarna” är antibiotika. Att återställa tarmfloran är inte helt enkelt och studier har visat att det tar minst två år efter en antibiotikakur innan floran är återställd. I senaste numret av ”Forskning och Framsteg” läste jag om ett forskareteam som hade gjort försök med tarmflora-transplantationer. Och hur gick detta så till? Jo man framställde helt enkelt kapsyler innehållande bajs från en frisk donor med bra tarmflora och sen fick försökspersonen snällt svälja. Resultatet var lysande – efter ett par veckor var personen frisk och efter ett halvår sågs ingen skillnad på tarmfloran hos donor och patient.

Och nu kommer det intressanta: I ett annat försök har en professor på Karolinska institutet utfört psykologiska test på bakteriefria möss. Som kontroll användes möss med normal bakterieflora. Testet gick ut på att balansera på en hög spång, med eller utan skyddande väggar. De bakteriefria mössen var helt orädda och kilade obekymrat fram och tillbaka på spången utan skyddande väggar medan mössen med normal tarmflora ryggade direkt när de kom fram till spången som saknade väggar. Även om försöket gjordes på möss förstår man att tarmfloran alltså får sin värd att ändra beteende – bakterierna har intresse i att hålla liv i sin värd och ser då till att hindra riskbeteende, förmodligen genom att utsöndra kemiska signalsubstanser.

I framtiden kan vi alltså förvänta att kunna bota en rad sjukdomar med bajstransplantationer. Frågan är då om man även får en ny personlighet på köpetJ