Hormonstörande smärtlindring

Det här är ingen nyhet, men jag misstänker att många inte känner till detta, och på det personliga planet känns det aktuellt då jag av en läkare blev rekommenderat en behandling som jag inte vill ge mitt barn. 

Om vi tar det från början så har ett av mina barn haft återkommande huvudvärk under några månader och till slut gick jag till läkaren med honom för att kolla upp det. Läkaren kom fram till att det nog berodde på nackspänningar och ordinerade paracetamol (Panodil, Alvedon) tre gånger om dagen minst en vecka. Jag har inte följt rådet och här är varför:

1) Paracetamol är levertoxiskt

2) Paracetamol är hormonstörande

Bägge ”fenomen” har omtalats av/i media men enligt min åsikt alldeles för lite. Det kanske är svårt att rikta svår kritik mot ett medel som en större del av befolkningen är beroende av?

Om vi först ser på leverpåverkan, då har det gjorts en del studier som visar att spannet mellan terapeutisk dos och dödlig dos inte är särskild stort – paracetamol skulle inte blivit godkänt idag som ett säkert läkemedel. För en vuxen person är max dos 8 tabletter per dygn (4 gram). En reporter från SvD, som ville undersöka effekten på egen kropp, hade efter sju dygn på maxdos mer än fördubblat sitt Alat*-värde, (ett värde som anger grad av leverskador). Tre dagar efter att han avbrutit försöket var värdet fortfarande högt över utgångsvärdet. Paracetamol är det läkemedel som oftast orsakar leverskador i Sverige och övriga västvärlden. 

En dansk studie från 2010 visar att paracetamol har tre gånger så stor hormonpåverkande effekt på testiklar och spermakvalitet som ftalater (plastmjukgörare). Henrik Leffers - tidigare forskningschef på Rigshospitalet i Köpenhamn – menar att det är löjligt hur mycket vi bryr oss om bisfenol A då EN huvudvärkstablett innehåller mer hormonstörande ämnen än vi får i oss av ftalater under en livstid!

I en studie från Århus som baseras på 47400 kvinnor som var gravida med pojkar hittade man en 30% ökad risk för missbildade könsorgan på pojkarna hos de mödrar som ätit paracetamol under mera än 4 veckor under graviditetens första 6 månader. Det är anmärkningsvärd att paracetamol rekommenderas till gravida av myndigheterna!

Innan man på autopilot ger sina barn paracetamol mot hög feber bör man kanske fundera på om det verkligen behövs.


PS den hormonstörande effekten finns även hos acetylsalicylsyra och beror på att acetylsalicylsyra hämmar prostaglandinsyntesen och därmed produktion av testosteron. Ett kuriosum är att vissa ftalater är väldigt lika acetylsalicylsyra och faktisk har en smärtlindrande effekt.

PPS läs även här: http://videnskab.dk/krop-sundhed/hovedpinepiller-er-lige-sa-hormonforstyrrende-som-ftalater

* Alaninaminotransferas är ett enzym som framför allt förekommer i levercellerna. En viss mängd finns också i t.ex. hjärta, skelettmuskler, lungor och njurar. Vid cellskada ökar enzymernas aktivitet i blodet, eftersom enzymet frigörs från vävnaderna till blodet under skada.

Apropås all snack om dieter…

Nu har vi den igen – debatten om hur mycket och vad man bör äta. Senaste (och mycket omdebatterade) tillskottet till diskussionen finns att läsa i SVD brännpunkt (av arkeolog Göran Burenhult och docent Staffan Lindeberg).

Problemet, som jag ser det, med alla debatter är att det ofta blir något onyanserad – kanske för att man vill säkerställa att budskapet ”går hem” eller kanske pga uppriktig övertygelse från författarens sida – och ibland delvis pga okunskap. 

I det här fallet tycker författarna att diskussionen om mat (LCHF kontra LMVs kostråd) är missriktad för att man missar evolutionen. De pekar på att vi är anpassade för nötter, rötter, ägg, rotfrukt, kött och fisk och INTE spannmål och mejeriprodukter. Alla som anammar västlig livsstil får för eller sedan hjärt-kärlsjukdomar, cancer mm. Fokus ska enligt skribenterna INTE ligga på fördelningen mellan kolhydrat, fett och protein utan på vilka matkällor vi väljer.

Så långt så gott. Jag ska börja med att säga att jag egentligen håller med, MEN som sagt, tycker att det blir aningen onyanserat. I texten framhävs att en av anledningarna till att människor har lyckats så ”bra” är att vi kan äta en allsidig kost och är väldigt anpassningsbara . Om vi vänder på argumentet kan man då hävda att just denna anpassningsförmåga gör att vi faktisk kan äta spannmål och mejeriprodukter (jag är medveten om att gluten ökar tarmens permeabilitet etc). Om man ska driva argumentet vidare kan man även tycka att vi inte bör bo i uppvärmda hus och inte sitta still framför datorer (ögonen är anpassade för att skåda ut över vidderna) och absolut inte bo i städer – detta är högst onaturligt.

I samband med detta argument skrivs att alla spannmål ju skyddar sina frön för att de inte ska bli uppätna och därmed är de giftiga i varierande grad. Javisst är det så, men vi äter nötter som också vill skydda sig - och grönsaker (t ex broccoli) vill ju inte heller bli uppätna men de anses vara nyttiga för oss. Alla växter har någon form av skydd – det är ett evolutionärt krig! En del frukt och bär är undantag då de sprids via djur som bajsar ut kärnorna och det är därför de ”har gjort sig” så attraktiva.

Ett annat argument som framkommer i texten är att vi inte har ändrat oss genetiskt under 40.000 år (annat än 0.02%) och att vi därför borde äta samma mat som vi gjorde då. Här tycker jag att man helt har ignorerat det ganska stora forskningsfältet som heter epigenetik. Epigenetiken visar oss att även om generna/DNA´t är mallen så ligger en väldigt stor del av avläsningen av generna på epigetisk nivå (hur och vilka gener som aktiveras bestäms av helt andra (miljö)faktorer och detta ger utrymme för väldigt bred ”tolkning” av generna).  Vi är ju t ex genetisk väldigt lika andra primater men är trots detta olika till levnadssätt och utseende (i de flesta fall J)

Till sist: Om vi ska leva enligt paleontologisk modell krävs en omfattande omläggning av jordbruket (spannmål ut och rotfrukter in? Plus en ökad satsning på mat odlad i havet (alger mm)). Detta är inte fixat på en generation men man kan förstås ha målet i sikte!

Tillbaka igen - med test av hårfärg

Det var ett tag sedan jag bloggade senast och jag har passat på att ladda batterierna.

Helt ledig var jag dock inte då jag i jakten på lämplig hårfärgnings-testperson kom att tänka på min syster. Hon har mörkbrunt hår med en del grått (fast inte mer än kanske 5%). Eftersom vi sågs under semestern passade jag på att övertala henne till att bli försöksperson. Det var första gången jag har färgat hår och det var en bra erfarenhet då det underlättar när jag ska förklara kunderna hur det går till. Hårfärgen är en pulverfärg som är 100% örtbaserad och den ska blandas med vatten i likhet med Logonas pulverfärger som jag ju säljer i webbutiken.  

Enligt instruktionen ska man blanda en del hårfärg med tre delar varmt vatten tills man får en lagom konsistens. Därefter penslade jag i färgen på små hårbuntar åt gången för att färgen skulle täcka allt hår – ganska pilligt! Jag vet att många färgar själva men det är nog något enklare om en annan kan göra jobbet. När allt var klart satte vi på en duschmössa och färgen fick sitta i lite mer än en timme. Sedan var det bara att skölja ur all färg (NB inte med schampo). Det var lite grisigt men som tur är färgar färgen inte av sig på omgivningen – inte heller på huden om man råkar få på sig lite.

Det sågs strax att färgen hade tagit bra och att allt grått hade fått en fin mörk, gyllene färg. Håret i övrigt blev väldigt blankt och fint. Enligt instruktionen kan det ta upp till 4 dagar innan färgen har utvecklad sig helt men jag tycker nog att den var fin direkt. Hur länge färgen håller återstår att se, men ett som är säkert är att ni väldigt snart kommer att kunna handla färgen i webbutiken. Den finns i 10 nyanser – alla relativt mörka – och den kommer att kosta precis under hundralappen.

Ps färgen är certifierad med bl a USDA och Ecocert

Vill du testa hårfärg?

Som ni kanske vet är det ibland problematiskt att täcka gråa hårstrån med naturlig hårfärg. Jag har fått prov på en färg som jag gärna vill testa på en person med en viss andel grått - det måste vara så pass mycket att det går att avgöra om färgen fungerar på grått. Färgen i fråga är en mörkbrun pulverfärg som är helt naturlig och ekocertifierad. Testpersonen måste gå med på att ta en före- och efterbild (NB ansiktet behöver inte synas). Om detta låter intressant är du välkommen att höra av dig till mig här eller på mejl info@simplypure.se 

(O)lyckligt (o)vetande

På sistone har Angelina Jolies bröst fått oerhört mycket uppmärksamhet. För dem som har missat vad det handlar om kan jag berätta att hon i förebyggande syfte har opererat bort brösten och fått insatt implantat. Hon är bärare av en gen-variant som kraftigt ökar risken för bröstcancer. I pressen har hon fått mycket beröm men även en del kritik då somliga tycker att det är feltänkt att ta bort ett organ som KANSKE blir sjukdomsdrabbad. Jag vill inte agera domare men tycker att frågan är intressant. Hur mycket ska man göra i sjukdomsförebyggande syfte?

Frågan blir allt mer aktuell med ökad kunskap om riskfaktorer. Helt nyss har forskare t ex kommit på att man med hjälp av infraröd strålning kan förutse risk för en infarkt upptill 17 år innan den händer. Med den nya metoden blir det möjligt att inte bara bromsa hjärtinfarkter utan också att slippa utsätta patienten för ballongvidgning i onödan (ballongvidgning kan som biverkning täppa till hjärtats kärl vilket minskar överlevnad med 50%). Med den infraröda strålningen kan man uppskatta om förträngningarna innehåller så mycket fett att risk för hjärtinfarkt föreligger. Frågan är då om vetskap om risker kan spä på ångest och stress och därmed faktisk öka risken att bli sjuk? Eller om det tvärtom ger en känsla av kontroll över den egna situationen.

Ska hela befolkningen t ex gen-testas och ha en egen riskprofil med därtill hörande livsstilsråd, och ska ev val av förebyggande behandling då avgöras av om risken för utbrott av sjukdom primärt avgörs av gener eller miljöfaktorer?

Om man väljer att rekommendera medicinsk eller kirurgiskt behandling (innan man är sjuk) får man ta biverkningarna i betraktelse.

Om man väljer att rekommendera livsstilsändringar kan det i vissa fall skuldbelägga folk och ha en negativ psykisk (och därmed fysisk) påverkan.

Frågan som återstår är om det är bäst att veta eller att inte veta – vad föredrar du?

- Att veta och agera enligt detta ?

- Huvudet i busken ?

Kunde inte sagt det bättre själv

Naturskyddsföreningen har tagit fram en liten "guide" om hur man bemöter argument som sår tvivel om nyttan av att handla ekologisk. Jag kunde inte sagt det bättre själv och väljer därför att helt enkelt länka till inlägget :-)

8 sätt att döda myter om ekologiskt

"Blommor och Bin"

Alla har vi hört om problem med bin vars massdöd hotar jordbruket och därmed i sista instans vår egen överlevnad! – detta för att grödorna ju måste pollineras för att ge skörd. (Till dem som inte vet – dålig/liten frukt är resultat av dålig pollinering). Honungsbin har ansetts vara viktigast för pollinering men vilda bin är minst lika viktiga och utan mångfald blir (eko)systemet oerhört sårbart.

Det finns en rad anledningar till att bina har minskat i antal:

1. Hård satsning på monokulturer
2. Intensiv användning av bekämpningsmedel (insekticider), delvis som direkt resultat av ovanstående
3. Virus och parasiter(kanske)
4. Välansade grönområden i stadsmiljöer
5. Minskade hagmarker och dikesrenar

Ett viktigt steg i rätt riktning är det nyss införde förbudet mot användning av insektbekämpningsmedel (neonikotinoider) – här ser vi hur politiska styrmedel kan fungera och detta är intressant. Från en mer personlig synvinkel är det dock kanske mer relevant att se på vad man som privatperson kan åstadkomma. Hur kan du själv skapa en bra miljö för bina?

1. Köp ekologiskt odlad mat
2. Har du tänkt på vad som händer bakom din egen ligusterhäck? (ni får be om ursäkt men just ligusterhäck står i Danmark för den ultimativt småborgerligt vältrimmade trädgården).
3. Använd INTE gifter i trädgården
4. Ha fruktträd, bärbuskar, blommor och kryddväxter
5. Klippa inte gräset för ofta utan låt t ex klöver få blomma (klöver binder via rotknölar dessutom kväve – så du behöver inte gödsla)
6. Varför inte låta en liten del av gräsmattan bli ängsareal – blommorna kommer helt automatisk – jag lovar! (i motsats till alla dem man köper på blomsterlandet som aldrig växer fram)
7. Se till att bina har möjlighet att bygga bon t ex i döda träd och kvistar (död ved lever)
8. Skippa dåligt samvete över oskött trädgård – bina blir glada J 

 Läs gärna debattartikeln i GP som forskare från Lunds Universitet har skrivit. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1636384-massdod-av-bin-hotar-jordbruket