Mina favoriter

Favoritlistor i den gröna bloggsfären är populära och även om jag inte brukar göra upp listor har jag naturligtvis personliga favoriter bland mitt sortiment – nedan omtalar jag några. Då skönheten i allra högsta grad kommer inifrån inkluderar jag även ätbara produkter.

MAT

En produkt som jag använt genom många år är ekologisk kallpressad kokosolja. Oljan är – i likhet med andra oljor - en multiprodukt, då den går att använda både ut- och invärtes. Mitt största förbrukning är definitivt i maten och fram för allt har jag en klick i havregrynsgröten på morgonen.  Oljan kommer ofta fram vid bakning av kakor och i kycklingrätter. Till huden/kroppen använder jag den primärt som hårkur.

En ny favorit som också är en kokosprodukt är kokosmjöl. Dels är det rikt på fiber och mineraler och dels ger det en bra smak i olika maträtter. Oftast använder jag mjölet i barnens pannkakor som jag gör på rismjölk/mjölk, ägg, lika delar av majsmjöl, kokosmjöl och vetemjöl, och en aning kokossocker (stekar i olivolja eller kokosfett).

Nyponpulver fås både som skalpulver och helfruktspulver. Till nyponsoppa är skalpulvret absolut bäst men som strössel över gröten/filen är helfruktspulvret ett bättre val då det inte dammar och är mer näringsrikt. Nypon innehåller en mängd näringsämnen och har olika hälsofrämjande effekter. Dessutom smakar det bra.

Spirulinaalger är pyttesmå näringsrika rackare. Något vidare bra smakar de inte men om man får i sig för lite grönt eller är i behov av en snabb detox är de ideella. Färgen är härligt intensiv och jag har tex använt algerna i glasyr som alternativ till fruktfärg.

HUD

Jag gillar olja – har visserligen sagt detta tidigare men det tål upprepas.Till ansiktet föredrar jag avokadoolja eller jojobaolja – både fungerar också utmärkt som kroppsolja. Oljorna används både till rengöring och återfuktning. Om jag ska ha en ren kroppsolja och gärna vill ha doft (vilket jag normalt undviker) kan jag varmt rekommendera Myhavtorns kroppsolja. Den ger en lyxig känsla och är ganska fet vilket jag gillar. Billigare och mindre fet är Logonas Aloe Verbena kroppsolja - den fungerar dessutom bra som massageolja (och håller myggen borta ;-)). I de fall där jag använder bodylotion tycker jag att Bare body milk från John masters organics fungerar bäst – den är doftfri och därmed ganska ”allergisäker”.

Jag vet att många anser att exfoliering av ansiktshuden är oumbärlig. För egen del exfolierar jag faktisk ytterst sällan då det är alldeles för tufft mot huden och jag känner att det räcker med den skrubbeffekt jag får från bomullen eller tvättlappen.  Detta är förstås individuellt men jag tycker att det överdrivs en del ? Om jag exfolierar gör jag det enkelt med hjälp av tvättlera.

Mina händer är ett kapitel för sig då jag har eksem och extrem torr hud. En ”vanlig” handkräm biter därför inte på mig. I stället tar jag Crearomes Änglamild bodybutter – den består av nästan rent sheasmör (och jag ska lära mig att låta bli tömma diskmaskinen direkt efter applicering) men mina händer äter den. Apropå sheasmör tycker jag mycket om fasta tvålen som heter Sense of shea . Den är lagom krämig och återfuktande och doftfri - jag är ingen större fan av flytande tvålar.

Håret tvättar jag nästan alltid i John masters organics Zink& sage shampoo - har helt enkelt inte hittat något som klår den även i perioder med väldigt torr och eksembenägen hårbotten. Balsam använder jag faktisk inte så vill inte uttala mig om favorit här.

Då återstår sminket men det tar vi en annan gång!

Julmat i repris - hemlagad eller köpt

Det här inlägget har jag publicerat tidigare men tänkte att det kanske inte skadar att köra i repris.

Har ni lagt märke till att väldigt många försöker ta bort/lyfta bort det dåliga samvetet från våra axlar med råd som ”Har du inte tid och ork går det bra att köpa färdig julmat” bla bla bla.
Jag håller inte med – i alla fall, om man som jag, inte vill äta massor med tillsatser. Dessutom innehåller färdig mat alldeles för mycket salt och socker. I dagens GP (för ett år sedan) tar man upp just detta och listar tillsatser/innehåll i en rad färdiga julrätter. Här kommer lite mumsiga exempel. I ”rättvisans namn” listar jag även de som jag tycker är acceptabla!


Minus:

Prinskorv: 64 % kött, vatten, grisfett, potatismjöl, kryddor (vilka?), lökpulver, jästextrakt, druvsocker, konservering (E250, E 262), antioxideringsmedel (E 301, E 331, E 335, E 327), rökarom.

Sylta: 55 % kalvkött, buljong (?), svål, kryddor (vilka?), lökpulver, smakförstärkare (E 621), antioxideringsmedel (E301), konservering (E 250).

Sillsallad från mitt kära hemland Danmark (där man excellerar i undermåliga färdiga sallader som äts med rågbröd): inlagda rödbetor, sill, äpple, potatis, kryddor (vilka?), senapsmjöl, syltad gurka, stabiliseringsmedel (E 509), konserveringsmedel (E202, E211), surhetsreglerande medel (E 296, E 330, E 300), färgämne (E 140, E101).

Köttbullar: 73 % kött, vatten, lök, salt, buljong(?), kryddor (vilka?), potatis, sockerbetsfiber, stabiliseringsmedel (E 450, E 451), druvsocker.


Plus:

Risgrynsgröt som oftast är utan tillsatser.

Janssons frestelse där fler är utan tillsatser.

Rödkål som bara innehåller modifierat potatisstärkelse (men som enligt mitt tycke är för söt).

Nu är det ju inte så att alla E-nummer per automatik är dåliga, men jag tycker att produkter med många E-nummer signalerar dålig kvalitet. De finns där för att dölja en dålig råvara eller/och för att förlänga produktens hållbarhet i supermarknaden eller hemma i kylen. (NB ju mer vatten en produkt innehåller ju mer konservering och förtjockningsmedel, salt och socker behövs det).

ps om du äter kött väljer du väl ekologisk julskinka?

God Jul!

Biomimicry

Jag skrev nyss om den ena av de två prisvinnande forskarna till The Gothenburg Award for Sustainable Development. Nu är det dags för nästa. Pristagaren heter Janine Benyus och jobbar med biomimik/biomimicry. Inom biologin betyder ordet ”mimicry” att vissa djur och plantor utseendemässigt härmar andra för att uppnå fördelar (t ex kan det löna sig att se giftig ut (även om man inte är det) för att undvika att bli uppäten). Ordet ”biomimicry” syftar på hur människor kan härma smarta lösningar i naturen. Vi kan med andra ord lära och inspireras av naturens lösningar för att skapa hållbara innovationer. Janine Benyus arbetar tvärvetenskapligt, vilket betyder att biologer, designers och tekniker jobbar tillsammans för att hitta smarta lösningar som är direkt hämtade från, eller inspirerad av, naturen/evolutionen. Man kan säga att hennes filosofi är ”varför uppfinna hjulet två gånger”.  Hon har bevisat och bevisar ständigt att det är i tvärvetenskapen som forskningen tar stora kliv framåt - en av mina käpphästar!

Nedan ser ni några av de aktuella forskningsfält och exempel på problemlösningar och deras inspirationskällor – för den nyfikna finns det längst ner några mer konkreta exempel med tillämpningar. Det går förstås att hitta mycket mer på sidan www.asknature.org som Janine Benyus är en av grundarna till.

• Retrofit (förbättring/modernisering av teknik i existerande system): Ex olika isoleringsstrategier i naturen.
• Vattenuppsamling: Ex orkidéer som absorberar vatten/fukt via luftrötter.
• Att hålla sig varm: Ex hur förbränning av brunt fett hos jordekorre generar värme.
• Avkylning/kylmekanismer: Ex avkylning i elefanthud via extremt vaskulariserade ”hot spots”.

Tre fördjupande exempel:

problem: lagring av solenergi (i solceller) och effektiv skörd av denna.

naturens lösning/inspiration – fotosyntes: Essensen av fotosyntesen är delningen av vattenmolekyler i väte och syre. Denna process är komplicerad att härma men ett laboratorium har nu lyckats hitta lämpliga katalysatorer som är kostnadseffektiva och som kan nyttja i stort sett alla vattenkällor. Man har alltså åstadkommit en solcell som fungerar i vatten. Fördelen - jämfört med andra produkter – är att solcellen är liten (som ett spelkort), billig att producera (kisel, nickel och kobolt) och kan producera tillräckligt med elektricitet för hushåll i utvecklingsländer.

problem: vattenfiltrerings- och reningstekniker är ineffektiva och energikrävande.

naturens lösning/inspiration: Lipid-dubbelmembraner i celler transporterar vatten genom kanaler gjorda av proteiner kallade aquaporins. Nästan alla syntetiska membraner är gjorda av många lager av polymerer med hål i nanometerstorlek där det krävs ett högt tryck för att få vattnet igenom. Målet är att skapa ett nytt system för vattenfiltrering där man härmar aquaporin-membrankanalerna – detta kan användas både i industrins och i hushålls vattenfiltrering.

Problem: ineffektiv energianvändning på flygplan, båtar och vindkraftverk pga av luftmotstånd.

Naturens lösning/inspiration: Forskare har utvecklat en målarfärg som härmar hajskinn genom att den får en vågig yta. Färgen håller länge och kan motstå UV-bestrålning och klarar av extrema temperaturer. En del av väderbeständigheten kommer genom att färgen innehåller nanopartiklar. Istället för att applicera färgen direkt på skalet av t ex en båt – lägger man på färgen med hjälp av en schablon som gör att det bildas små vågor på hela den målade ytan. Sedan härdas färgen mha UV-ljus och schablonen tas bort. Ytan gör att luftmotståndet minskas avsevärd och därmed även energiåtgången. Enligt beräkningar skulle man kunna spara 4,48 miljoner tons bränsle per år om alla flygplan var målade med hajskinnsfärgen! 

Prislapp på naturen!

Här om dagen utdelades för trettonde året i rad Göteborgs stads pris för hållbar utveckling (The Gothenburg Award for Sustainable Development).

Temat i år var “Hur vi kan skapa förändring genom inspiration från naturens tjänster och sinnrika lösningar.” (Nature´s services and ingenious solutions) och priset delades av Janine Benyus och Pavan Sukhdev.
Detta blogginlägg ägnar sig enbart åt ena pristagaren - Pavan Sukhdev som är deltagare i ett globalt initiativ som fokuserar på den ekonomiska nyttan med (bevarad) biodiversitet (The Economics of Ecosystems and Biodiversity - TEEB). TEEB presenterar ett sätt att tänka/räkna som kan hjälpa beslutsfattare att erkänna/förstå och fånga upp värdet av bevarade ekosystem och biodiversitet – eller helt enkelt att synliggöra naturens värden. Helt konkret görs detta genom att driva olika projekt. Pavan Sukhdev gav under ett 15 min långt föredrag några konkreta exempel.

• Amazonas fungerar som en regnfabrik som är en del av vattencirkulationen i ett stort område. Amazonas ser till att mark där det produceras mat får vatten. Vad kostar det att förlora Amazonas/regn?
• Regnskogen har gett upphov till 60 % av all medicin – vem ska ha betalt för det (lokalbefolkningen har inte fått del af profiten) och vad händer om regnskogen försvinner?
• Pollinerande insekter är hotade – 8 % av värdet av det globala lantbruket (19 miljarder dollar) skulle gå förlorat om insekterna försvinner?

Beräkningar kan i många fall visa att det ger betydligt mer mening att bevara än att exploatera.
Idag räknas inte på ”offentliga” tillgångar utan istället på företagens och andra aktörers profit. Om alla aktörer tvingas implementera detta räknesätt skulle de kanske handla annorlunda i många fall. Han påpekade också att man kan räkna på olika nivåer och att resultatet beror på vilket man väljer/prioriterar (ekosystemnivå, lokalnivå, individnivå). Bäst är om alla nivåer är med i kalkylen.
Till sist konkluderade han att i vissa fall är det för sent att agera – t ex är korallreven känsliga för temperaturhöjningar och många är redan döda. Detta gör i sin tur att många (fattiga lokala) drabbas på sin försörjning (minskad fiske). Kanske kan vi lära av detta exempel för framtiden.

Norden är också aktiv inom TEEB och Nordiska Ministerrådet är tillsammans med andra aktörer ansvariga för en rapport om nordiska förhållanden. Ett av syften med rapporten är att komplettera det globala TEEB-initiativet med insikter och data från nordiska länder. Rapporten är delvis baserad på 6 fallstudier. Rapporten konkluderar att det finns många likheter med globala förhållanden men också en del egna viktiga fokuspunkter. T ex nämns: viktigheten av rent vatten, renar (längst i norr), skogsnäringen, bär, svamp, lagring av CO2, pollinering (bin), rekreation och turism, folks vilja att betala för den extra service som krävs för att upprätthålla/etablera unika miljöer/biotoper. TEEB Nordic är en oberoende sammanfattning på nordisk nivå, som ska kunna bidra med information i de pågående nationella studierna/bedömningarna.

Nordiska rapporten i sin helhet: http://www.teebweb.org/wp-content/uploads/2013/01/TEEB-Nordic-Synthesis-Report.pdf

Läs gärna summary – från sida 13-30

Adventskalender

Missa inte adventskalendern i e-butiken - nya erbjudanden vajre dag...

"Medicin meddetsamma"

Foto Torben Kudsk - bild lånad från ecoprofile

” Nu vill jag ha medicin, medicin, medicin meddetsamma” sjunger Tore Skogman. Inget problem” svarar jag då för att verka tillmötesgående. Du kan helt enkelt ta dig en klunk vatten från vattenkranen eller äta oekologiska gröntsaker – då får du automatisk en härlig mix av alla möjliga mediciner mot några av de oftast förekommande folksjukdomarna - se bara på listan nedan – en säker satsning! ”Men vänta nu” svarar han. ”Jag vill kanske inte ha alla mediciner - och ”Usch ”säger han när blicken faller på camphylobacter- och listeriabakterier. Ingen fara svarar jag tvärsäker – du ser ju att antibiotika finns på listan…och räcker inte det finns ju Triclosan och bakteriedödande läkemedel. ..och om inte detta lugnar dig då finns ju mängder med antidepressiva och ångestdämpande preparat och t o m betablockerare som lugnar hjärtat. ”Men barn då? – de ska väl inte ha allt detta i sig?” Nej men det blir ju inte aktuellt – du ser ju att man även får preventivmedel – varför betala för p-piller när man kan få dem gratis via maten? Han verkar något lugnare nu men får plötsligt syn på flourföreningar, ftalater och bisfenol A. Han ger mig en hoppfull blick. ”Hormonstörande ämnen” säger han lite tyst – ”finns det medicin mot detta också?” Jag blir lite generad och vänder bort blicken. Efter en stunds tystnad tvingas jag svara – nääää det gör det nog inte. Han höjer rösten – ”och tungmetaller – det är väl inte bra?” – ”Hur har det blivit så här?

Ja hur har det blivit såhär? Det enkla svaret är för att reningsverken inte kan eller inte prioriterar att rensa bort allt (gäller dricksvattnet) och för att slammet där allt bortrensat gift ackumuleras sprids på åkrarna. Det visar sig att bönderna får betalt för att sprida slammet! Svensk vatten (reningsverkens branschorganisation) anlitar entreprenörer som betalar bönderna för slamspridningen. Ett medelstort lantbruk på 60 hektar mottar 180.000 kr för ”besväret” (120 kr/hektar x 25 ton/hektar x 60.000 hektar). Även om vissa bönder är skeptiska kan det stora beloppet förmodligen fresta en del. Det finns naturligtvis krafter som försöker motverka detta vansinne. Både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen vill ha ett totalförbud mot slamspridningen. Om och när det blir ändring vet dock ingen.

Bon appetit!

 Lugnande medel

 Sömnmedel

 Antidepressiva medel

 Antipsykotiska medel

 Ångestdämpande medel

 Smärtlindrande medel

 Lugnande medel

 Narkosmedel

 Antibiotika

 Antibiotika

 Campylobacter coli (magsjukebakterie)

 Campylobacter jejuni (magsjukebakterier)

 Listeria

 Bromerade flamskyddsmedel

 Flourföreningar

 Triklosan•Progesteron

 Etynylöstradiol

 BisfenolA

 Silver

 Phantolide (hormonstörande)

 Aluminium

 Arsenik

Ogräsbekämpningsmedel

 PAH-föreningar(cancerframkallande)

Ftalater(hormonstörande)

 Betablockerare

 Bekämpningsmedel

 Kadmium

 Dioxiner

 Blodtryckssänkande medel

 Bakteriedödande läkemedel

 Kobolt

 Krom

 Koppar

 Förbjudet insektsbekämpningsmedel

 Antiinflammatoriska läkemedel

 Formalin

 Kvicksilver

Listan kommer från Aftonbladets artikel 19/11-2013

Tänk på detta när du handlar

Detta flödesdiagram hittade jag nyss. Diagrammet visar att nästan allt vi köper (eller en typisk konsument köper) styrs/ägs av 10 stora företag (eller företagskluster). Detta kan man kanske ha i tankarna när man handlar. Om du tycker att det är svårt att se alla detaljer på bilden kan du klicka på länken nedan - där finns också texten som hör till bilden. 


http://www.informationclearinghouse.info/article36743.htm