Spirulina eller Chlorella ?

Sedan länge har jag sålt spirulinaalger i e-butiken och först nyligen har jag även tagit in chlorella. Algerna är i och för sig ganska lika men just deras olikheter gjorde att jag valde att ha både för att täcka alla behov.

Chlorella och spirulina är båda sötvattenalger som tack vara sin höga näringstäthet är ett utmärkt kosttillskott eller t o m i vissa länder basföda. Chlorella är en grönalg med en tjock cellvägg som består av cellulosa, vilket ger den en något högre koncentration av klorofyll än spirulina, som är en blågrönalg. Chlorella anses därför vara lite mer lämplig för detox (klorofyllet hjälper till att transportera tungmetaller ut ur kroppen). Spirulina har i motsats till chlorella en cellvägg som består av mucopolysacharider vilket gör den lättsmält. Faktisk är det tveksamt om man kan kalla spirulina för en alg då den rent biologisk är en bakterie. Blågrönalger kallas även för cyanobakterier. Fytocyanin är ämnet i spirulina som ger den en blåaktig ton. Båda alger är fantastiskt bra näringstillskott och har väldigt högt proteininnehåll, samt innehåller en mängd vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. Spirulina användes redan av aztekerna medan chorella först ”upptäcktes” av japaner på 50-talet. På vilket sätt utmärker sig då de respektive algerna och vad är skillnaderna?

• Chlorella innehåller mer järn än spirulina
• Chlorella innehåller en speciell växtfaktor som kan hjälpa till att reparera skador på nerver och är ideell för personer med degenerativa hjärn- och nervsjukdomar.
• Chlorella har en cellkärna, vilket spirulina inte har.
• Spirulina är mycket mindre än chlorella som kan ses med blotta ögat.
• Spirulina innehåller mer protein än chlorella. Jämförelsevis har spirulina ett tre gånger högre proteininnehåll än nötkött!
• Spirulina är en bättre GLA-källa (gamma-linoleic acid) än chlorella (GLA behövs för hjärta och hjärna).
• Spirulina har en högre koncentration av fytocyanin som är ett ämne som kan förebygga cancer och är det som ger spirulina sin blå-aktiga kulör.

 Om man ska konkludera kan man kanske säga att om man primärt är ute efter en detoxeffekt är det bäst att välja chlorella, men om man vill ha ett suvärent kosttillskott (tex bra vid träning) bör man välja spirulina. Nedan kan ni läsa lite mer om algerna och i tabellen jämföra näringsvärden.

http://kosmetikkompaniet.se/dokument/4366_spirulinatabletter.pdf

http://kosmetikkompaniet.se/dokument/5506_Chlorellatabletter.pdf

Jämförelse/100 gram	Chlorella	Spirulina
Energi	1370 (326 kcal)	1463 (350 kcal)
Protein	57,5 g	62 g
Fett	6,7 g	5,9 g
Kolhydrater	11,2 g	10,5 g
Fiber	2,1 g	2,5 g
Mättade fettsyror	0,95 g	1,1 g
Omättade fettsyror	2,52 g	2,23 g
Linolensyra	0,49 g	0,83 g
Gamma-linolensyra	1,28 g	0,94 g
Alfa-linolensyra	0,27 g	1,57 g
B1, tiamin	1,29 mg	4,4 mg
B2, riboflavin	3,1 mg	7,0 mg
B3, niacin	59 mg	5,9 mg
B5, Pantotensyra	0,13 mg	110 μg
B6, pyridoxin	0,96 mg	18,4 mg
B7, biotin	0,1 mg	-
B8, inositol	-	64 mg
B9, folsyra	2,3 mg	27 μg
B12, kobalamin	50 μg	160 μg
Vitamin D	0,6 mg (240000 IE)	0,6 μg (240 IE)
Vitamin K	-	1,3 mg
Vitamin C	2,64 mg	13 mg
Vitamin E	8,9 mg	13 mg
Aluminium	-	0,2 mg
Fosfor	1210 mg	950 mg
Iod	1 mg	1,8 mg
Järn	210 mg	82,7 mg
Kalcium	330 mg	270 mg
Kalium	-	1040 mg
Koppar	-	0,2 mg
Krom	-	280 μg
Natrium	550mg	700 mg
Magnesium	360mg	270 mg
Mangan	-	4,4 mg
Selen	-	700 μg
Zink	210mg	3,3 mg
Total karotenoider	917 mg	451 mg
Betakaroten	135 mg (450000 IE)	165 mg (550000 IE)
Klorofyll	3180 mg	1179 mg
Klorofyll a	1749 mg	865 mg
Fytocyanin	-	12,8 g
RNA	-	0,3 mg
DNA	-	0,08 mg
Chlorella tillväxtfaktor (CGF)	2,5 g	-

  

Konsten att städa en toalett – eller berättelsen om bacillskräck?

Jag har tre pojkar och det gör att städning av toalett ibland är en utmaning eller i alla fall krävs en del då kisset hamnar lite överallt. Detta har nog bidragit till att jag är lite nojig med toaletter. Det känns lite olustigt att säga det, men jag har observerat att det finns en del ostädade (eller felstädade?) toaletter runt i kring – och oftast på ställen där man kanske förväntar sig att det ska vara rent. Jag försökte för ett tag sedan visa min äldste son hur man städar toaletter och han replikerade ”men mamma det är ingen mening att jag lär mig – det är ju ändå kvinnor som städar”. Det gjorde ont! Barn gör inte vad man säger – de gör vad man gör! Då jag googlade på ”städa toalett” råkade jag på en hel del trådar där främst unga killar som har flyttat hemifrån undrar hur man gör. Vad jag tänker visa här är inte en absolut sanning men hur jag tycker att det är bra att göra och vilka medel man kan använda.

1. Spraya toalettmedel i toastolen – det ska sprutas in under kanten hela vägen runt.

2. De flesta i Sverige har plastsäten som är enkla att ta av och det underlättar rengöring. Ta av sätet och duscha av i hett vatten. Tvätta sedan med en trasa eller svamp och en mild allrengöring. Kom även ihåg att se över de två plastpinnar som man fastgör sätet med – de kan vara nedkissade! Samma trasa/svamp tvättar man sedan av toalettstolen med på alla ställen där man inte har toalettmedel dvs även utanpå. Kom ihåg att tvätta av spolknappen (återkommer om denna). Torka bort tvålen men en våt trasa så bra det går. 

3. Ta toalettborsten och skrubba toaletten också under kanten – detta kräver förstås en borste med en extra spiral/ring som kan nå upp under kanten. Spola när det är klart och skaka av borsten så att den blir så torr som möjligt. Om man har en stängd hållare till toaborsten är det även viktigt att hålla denna ren/torr då det annars kan växa mumsiga saker där.

4. Sätt tillbaka toasätet. Nu kan man vara klar men om man känner för lite extra (t ex i virustider) kan man spraya spolknappen och sätet med sprit. Tänk på att fingrarna kanske inte är helt rena när man trycker på spolknappen – så den kan nog vara ganska smutsig. Det kan vara frestande att bara ta sprayen med sprit och städa med den, och det kan fungera om inte toaletten har synligt smuts. Det som händer om man har sprit/alkohol direkt på smuts är att smutsen närmast bränner fast! – alltså mekanisk/synlig smuts ska tvättas bort med tvål.

5. Tips - man kan även fundera på att desinficera toarullehållaren och vattenkranen. Då och då måste man torka av väggen då det sprids en del via aerosoler när man kissar och när man spolar. Av samma anledning bör man förvara sin tandborste på ett vist avstånd från toaletten :-D

Produkter: Många använder allt för tuffa kemikalier, vilket är helt onödigt. Andra gör helt tvärtom och gör egna medel vilket fungerar utmärkt. Själv har jag totalt 4 sorters städprodukter – alla från Sonett.

· Vanligt diskmedel till det mesta i köket

· Allrent som är en mild tvål – används i badrummet

· WC-rengöring

· Desinficeringsmedel (sprit med eteriska oljor) som används i kök och bad


PS Jag har seriöst funderat på att uppfinna den optimala toalettborsten då jag inte tycker att det finns någon riktigt bra!

PPS Kolla denna länk: http://www.linnlinn.com/gudrun/avh.asp

Nudging - att ändra beteende

För många år sedan när jag jobbade inom läkemedelsindustrin småpratade jag med en dietist som sade ” det tar tre år att ändra en vana – men det vågar vi inte berätta för patienterna då de annars skulle ge upp”. Detta ”statement” har fastnat i mitt minne och jag tänker på det då och då i situationer där jag känner att jag fastnat i mönster jag vill ändra.  En vana skulle man lika gärna kunna kalla ett beteende och just beteende i miljösammanhang var ett stort tema i Caminos stora hållbarhetsdag ”bortom trenderna” som löp av stapeln igår.

Det var många spännande föredrag och intervjus och om man ska dela upp det på ett litet fyrkantigt sätt, kan man säga att en del handlade om (energi)tekniska förbättringar och nya ekonomiska system och kollektiva lösningar som sänker t ex energikonsumtion och CO2 utsläpp (och indirekt folks beteende) – och att en annan del handlade om hur man kan ändra folks beteende/vanor. Ett återkommande påstående var att man måste ändra beteende innan man kan ändra attityd – eller m a o man måste prova först.

Jag tyckte att alla delar av dagen var väldigt intressanta men vill här fokusera på beteende och lyfta fram fenomenet ”nudging”

Nudge=knuffa folk i önskad riktning mha att ändra/manipulera valda omgivningar/faktorer. Nudging handlar alltså om att påverka folks beteende i en önskvärd riktning, genom att arrangera en valsituation så att det önskvärda beslutet blir det som är lättast att fatta. Människor upplever då att de fått fatta beslutet helt själva. Det hela bygger på att människan inte är så rationell som hon vill tro, utan ofta väljer den enklaste utvägen. 

Camino hade bjudit in två forskare: Pelle Guldborg Hansen (Roskilde Universitet - Danmark) och Steffen Kallbekken (CICERO- Norge) till att diskutera och berätta. (NB finns ingen i Sverige!)

Ett exempel som väldigt tydligt visar hur det kan fungera är berättelsen om storleken på tallrikar på en känd hotellkedja. Man minskade matspillet med 20 % genom att använda mindre tallrikar (folk slängde mindre av buffématen). Pelle Guldborg Hansen var noga med att påpeka att man inte blint kan göra en ändring som man kanske själv tycker är bra – utan man måste studera folk/situationen ingående och agera enligt resultatet.

Om fenomenet kan man avslutningsvis säga att det fungerar genom att man ändrar beteende på gruppnivå.

Intressant nog var det just i dagens DN en artikel om Charles Duhigg som har skrivit boken Vanans makt. Han berättar att han började intressera sig för vanor för ett tiotal år sedan när han var utsänd av The New York Times för att rapportera från Bagdad. Där träffade han en amerikansk major som hade fått bukt med de våldsamma upploppen i en mindre irakisk stad, bland annat genom att få bort kebabstånden på stora torget. Det påverkade invånarnas vanor på ett sätt som till slut ledde till att sammandrabbningarna upphörde.

Majoren berättade för Charles att det viktigaste armén hade lärt honom var att förstå hur vanor uppstår och hur man kan förändra dem. Det hade fullständigt förändrat hans sätt att se på världen. Mötet med majoren gjorde ett så starkt intryck på Charles Duhigg att han vid hemkomsten till New York genast satte i gång att studera ämnet, vilket resulterade i boken ”Vanans makt”*.

Hans ”vapen” eller metod går (i likhet med nudging) ut på att noga analysera situationen för att komma på exakt vad som utlöser ett visst beteende – (utlösande faktor och belöning) när man väl har kommit till insikt är det enklare att ändra vanan i önskad riktning - kanske kan man kalla det ”egennudging” J

Hur som helst kräver ”egennudging” en god portion vilja och att man faktisk själv inser att ett visst beteende/vana bör ändras. Om vi zoomar ut och funderar på hur man ska nå ut till alla med (i detta fall) ”miljöbudskapet” kan man tycka att det verkar oöverstigligt - alla som var på Caminomötet var/är ju mer eller mindre överens men den ”breda massan” (låter kanske lite väl ”vi” och ”dem”-aktigt) har kanske ingen lust och motivation för ändring.

 Är då nudging lösningen? …att göra valet enkelt för folk som då så småningom ändrar attityd?

Ps Gemensamt för både intervjun med forskarna och artikeln i DN är att det talades om en spill over effekt (en ändrad vana för med sig nya ändringar). Nudge-forskarna hade sett tendenser till detta men var osäkra då det fanns dåligt med studier, men artikeln idag bekräftar att ändring av en vana ofta leder till  ändring av andra vanor – så låt oss sätta bollen i rullning och storsatsa på nudging.

Lankar:

https://www.facebook.com/caminomagasin?fref=ts

www.greennudge.no

http://inudgeyou.blogspot.se/

*http://www.dn.se/insidan/kunskap-gor-det-mojligt-att-bryta-vanecirklarna/

Dansk studie om Paracetamol och ADHD

I tidigare blogginlägg har jag skrivit om hälsorisker vid intag av paracetamol under graviditeten. Ett handlade om hormonstörande effekter och ett annat handlade om ADHD-liknande beteendestörningar hos möss. Som kommentar till Läkemedelsverkets attityd i frågan (ADHD-studien) skrev jag: "Mig veterligen har det inte har gjorts epidemiologiska studier på mammors medicinvanor under graviditeten i familjer med ADHD-barn och liknande diagnoser och då är det ju svårt att veta hur barnen hade utvecklats om mamman inte tagit medicin."

Nu visar det sig dock att just en sådan studie har gjorts. Danska forskare har undersökt drygt 64 000 danska kvinnor och barn. Mer än hälften av mammorna hade använt paracetamol under graviditeten. Barnen till dessa löpte en 13-37 procent högre risk att senare ha fått diagnosen hyperkinetisk störning, en allvarligare form av ADHD, ha medicinerats mot ADHD eller ha ADHD-liknande symptom vid sju års ålder. Ju längre mamman ätit paracetamol desto större var risken.

Läkemedelsverket har med anledning av detta i dag kallat till ett extra möte. Dock har de beslutat att inte ändra på dagens rekommendationer. Hans Sjögren från Läkemedelsverket argumenterar: "Men då studien var av observationstyp kan resultaten inte fastslå något orsakssamband. Det kan i denna studie inte uteslutas att andra faktorer än intag av paracetamol påverkat resultaten. En faktor skulle kunna vara att det är kvinnor som har mer bekymmer av medicinska eller eventuellt sociala orsaker har högre benägenhet att ta smärtläkemedel. Sådana effekter är svåra att justera för." 

Forskarna påpekar dock att kopplingarna kvarstod sedan de justerat för olika möjliga orsaksfaktorer, som om mödrarna drabbats av infektion under graviditeten och mödrarnas mentala hälsa.

Problemet är att andra smärtstillande medel är lika dåliga eller värre. Så vad ska man som gravid göra? Medicinera med risk för biverkningar eller stå ut med smärta? Vad tycker du?


Här kan du läsa abstract: http://archpedi.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1833486

Bestrålade barn?

Bild av Pernilla Börjesson - Creative Commons

Har du trådlöst nätverk hemma? - och en ännu viktigare fråga; har du barn som nyttjar det?

Vi har inte trådlöst nätverk och jag känner mig ganska ofta som en dinosaurie – men alltså, det beror på att jag är extremt skeptisk och rädd för strålningen. Jag möter massivt motstånd och argument hela tiden i form av ”wifi finns ju överallt”, ”det går ändå inte att undvika strålning” och ”om det är tillåtet kan det väl inte vara farligt”. Jag misstänker att en del trots detta faktisk känner till ”problemet” men väljer att blunda då wifi är så bekvämt. Problemet är dessutom att barnen inte kan använda surfplattor här hemma då man inte kan koppla i en vanlig internetkabel.

Man kan förstås delvis skydda sitt hem men hur är det med skolorna. Mina barn går i en skola med trådlöst nätverk och de jobbar ofta med datorer. Värt att notera är att myndigheterna nedtonar risken och skriver att strålningen vi utsätts för ligger under fastställda gränsvärden.

Vad är trådlös kommunikation?

Trådlös kommunikation är radiovågor, eller egentligen elektromagnetiska vågor.  Radiovågorna breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, det vill säga ha olika våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet vågor per sekund. 1 hertz är en våg per sekund. En mobiltelefon sänder ut och mottar radiovågor med frekvenser mellan 450–2200 MHz. Mobilen skickar bara signaler när man ringer eller sms:ar. Däremellan skickar den korta signaler till närmsta mobilmast. Detta ger en begränsad exponering.

Om vi däremot ser på trådlös kommunikation i hemmet (datorer och surfplattor) då kommunicerar de på frekvenserna 2 400 MHz eller 5 000 MHz. Datorer och surfplattor kommunicerar lokalt/i hemmet med ett bredbandsmodem eller via en router som avger strålning dygnet runt. En del routrar kommunicerar både över wifi och mobilt bredband vilket medför exponering från tre strålningskällor samtidigt: wifi från surfplatta, wifi från routern, och mobilt bredband från routern.

Vad är det som är farligt?

Radiovågornas energi tas upp av kroppen. Forskning om hur elektromagnetiska fält kan påverka människan har bedrivits under mer än fyrtio år. När radiovågor träffar kroppen, kommer en del att reflekteras och en del att tränga in i kroppen. Inne i kroppen omvandlas radiovågornas energi till värme. Forskare har funnit att hälsoeffekter kan uppträda om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1° Celsius. Om en person utsätts för sådan påverkan under en längre tid, kan det leda till störningar, som till exempel:

• Sänkt prestationsförmåga
• Kroppsdelar med lägre blodcirkulation kan också vara särskilt känsliga
• Ökad risk för cancer.
• Hudutslag

Handfasta råd från www.stralskyddsstiftelsen.se:

• Använd inte trådlös internetuppkoppling utan välj fasta lösningar med sladd.
• Använd inte läsplattor (Ipads) i skolor och på dagis eftersom de enbart kan kopplas upp med trådlöst internet.
• När du använder laptops för fast internetuppkoppling, tänk på att hålla avstånd till datorn då den avger strålning även när den är uppkopplad med sladd. Använd helst separat tangentbord och TCO-märkt skärm. Håll inte laptoppen direkt i knät eller mot magen.

Med fokus på barn

Om du har lust att läsa vidare ger detta dokument en mycket bra sammanfattning av problemet: http://www.stralskyddsstiftelsen.se/op/sites/default/files/pub/faktablad/13-0005-05.pdf

Vad händer i kroppen?

Det är mycket fokus på skador från hög strålning men även låg strålning (som inte genererar värme i kroppen) stör kommunikation mellan celler i kroppen. Barn absorberar upp till 10 gånger mer strålning än vuxna. Långvarig exponering för låga strålningsnivåer kan ge kroniska oxidativa stresskador på mitokondrie-DNA. Mitokondrier är cellens kraftkärna och har sitt eget DNA som inte kan reparera sig på samma sätt som cellkärnans DNA kan reparera skador. Detta innebär att skadorna förs över till nästa generation. NB detta gäller för flickor/kvinnor då mitokondrier förs vidare via kvinnans ägg (som befruktas av mannens mitokondriefria spermier). Framtida generationer drabbas alltså av de skador som barn får nu.

Förklarat på et enkelt sätt:

En flicka sitter med en wifi-uppkopplad laptop i knät. Om detta händer ofta utsätts ovarierna för bestrålning de nästa 10 år (skoltid). Flickan blir gravid och får ett skadat barn till följd av att hennes ovarier med ägg/folliklar har bestrålats. Säg att flickan redan blir gravid under studietiden (och utsätts för strålning). Då producerar embryot under sina första 100 dagar ca 400.000 folliklar/ägg. Dessa folliklar är helt oskyddade och kan bli strålskadade vilket kan leda till att nästa generation igen skadas. Skadan kan alltså uppkomma både på unga flickors ovarier och - när de blir gravida – på barnets ovarier som utsätts för strålning i mammans mage.

Naturligtvis sker även skador på pojkar/män. Skillnaden är att spermier produceras kontinuerligt.

Källor:

 www.stralskyddsstiftelsen.se

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/magnetfalt--tradlos-teknik/

http://www.salem-news.com/articles/september152013/wi-fibirthdefects.php

Uppdaterad om paracetamol

För inte så länge sedan skrev jag om paracetamols hormonstörande effekt. Detta är ju illa då det rekommenderas till gravida. Nu visar det sig att paracetamol även kan ge beteendesförändringar, i alla fall i försöksdjur. Jag har inte lyckats få tag i originalstudien utan bara i abstract och vet därför inte om det är samma mekanismer som är involverade (eller ens om det undersöktes), men studien ger ytterligare en indikation på att ta det försiktigt med medicinering av gravida och småbarn.

Metod: 10-dagar gamla möss gavs antingen en enkel dos paracetamol (30 mg/kg kroppsvikt) eller upprepade doser av paracetamol (30+30 mg/kg kroppsvikt) med fyra timmars mellanrum. Man inkluderade naturligtvis även en kontrollgrupp som fick placebobehandling. Man mätte koncentrationerna av paracetamol och BDNF* i hjärnorna och testade mössens beteende när de var vuxna. 

Resultat: Både mössen som fick enstaka doser och mössen som fick upprepade doser av paracetamol under fostertiden fick ökade nivåer BDNF*. I vuxen ålder hade de behandlade mössen svårigheter att anpassa sig till ändringar i omgivningarna/miljön. De blev hyperaktiva och visade minskad inlärnings- och minneskapacitet. Dessutom fick de möss som fått paracetamol under den mest (för hjärnan) känsliga tiden försämrad smärtlindring med paracetamol jämfört med kontrollgruppen.

Så här uttalar sig forskaren och artikelförfattaren Henrik Viberg till Upsala Nya Tidning: ”Våra resultat bygger visserligen på djurförsök, men även andra studier pekar i samma riktning. Det talar för att det finns skäl att försöka begränsa användningen av paracetamol i slutet av graviditeten och vara restriktiv med att ge detta läkemedel till spädbarn.”

Hans Sjögren, överläkare och klinisk utredare vid Läkemedelsverket, säger till TT att studien är en varningssignal som bör tas på allvar, även om han inte vill oroa människor i onödan.

”Under graviditeten gör kvinnan nog klokt i att i möjligaste mån undvika att ta smärtstillande medel över huvud taget, men det är ju lätt för mig som man att säga. Samtidigt, har paracetamol använts i hundra år, så om riskerna hade varit stora borde man ha upptäckt dessa vid det här laget.”

Jag skulle säga ”ta det säkra för det osäkra” – låt bli smärtstillande helt och hållet. För att veta måste man ju göra studier på barn till mammor som tar paracetamol under graviditeten och jämföra med en kontrollgrupp. Ingen vill väl utsätta sina barn för potentiell fara genom sådan en studie. Mig veterligen har det inte har gjorts epidemiologiska studier på mammors medicinvanor under graviditeten i familjer med ADHD-barn och liknande diagnoser och då är det ju svårt att veta hur barnen hade utvecklats om mamman inte tagit medicin.

* Brain-derived neurotrophic factor, (BDNF), är ett protein som fungerar som tillväxtshormon/faktor. Det finns mest i hjärnan men även i bl a muskelvävnad. BDNFs funktion i kroppen är att se till att existerande neuroner överlever (inte drabbas av programmerad celldöd) samt stödja tillväxt och differentiering av nya neuroner och synapser. I hjärnan hjälper BDNF till med att bevara/styra kognitiva processer såsom tänkande och minnen. Även om de flesta neuroner bildas under graviditeten/fosterlivet finns det stamceller i hjärnan som kan aktiveras till att bilda nya senare i livet.

Länk till abstact: http://toxsci.oxfordjournals.org/content/early/2013/12/18/toxsci.kft329.abstract

Mina favoriter

Favoritlistor i den gröna bloggsfären är populära och även om jag inte brukar göra upp listor har jag naturligtvis personliga favoriter bland mitt sortiment – nedan omtalar jag några. Då skönheten i allra högsta grad kommer inifrån inkluderar jag även ätbara produkter.

MAT

En produkt som jag använt genom många år är ekologisk kallpressad kokosolja. Oljan är – i likhet med andra oljor - en multiprodukt, då den går att använda både ut- och invärtes. Mitt största förbrukning är definitivt i maten och fram för allt har jag en klick i havregrynsgröten på morgonen.  Oljan kommer ofta fram vid bakning av kakor och i kycklingrätter. Till huden/kroppen använder jag den primärt som hårkur.

En ny favorit som också är en kokosprodukt är kokosmjöl. Dels är det rikt på fiber och mineraler och dels ger det en bra smak i olika maträtter. Oftast använder jag mjölet i barnens pannkakor som jag gör på rismjölk/mjölk, ägg, lika delar av majsmjöl, kokosmjöl och vetemjöl, och en aning kokossocker (stekar i olivolja eller kokosfett).

Nyponpulver fås både som skalpulver och helfruktspulver. Till nyponsoppa är skalpulvret absolut bäst men som strössel över gröten/filen är helfruktspulvret ett bättre val då det inte dammar och är mer näringsrikt. Nypon innehåller en mängd näringsämnen och har olika hälsofrämjande effekter. Dessutom smakar det bra.

Spirulinaalger är pyttesmå näringsrika rackare. Något vidare bra smakar de inte men om man får i sig för lite grönt eller är i behov av en snabb detox är de ideella. Färgen är härligt intensiv och jag har tex använt algerna i glasyr som alternativ till fruktfärg.

HUD

Jag gillar olja – har visserligen sagt detta tidigare men det tål upprepas.Till ansiktet föredrar jag avokadoolja eller jojobaolja – både fungerar också utmärkt som kroppsolja. Oljorna används både till rengöring och återfuktning. Om jag ska ha en ren kroppsolja och gärna vill ha doft (vilket jag normalt undviker) kan jag varmt rekommendera Myhavtorns kroppsolja. Den ger en lyxig känsla och är ganska fet vilket jag gillar. Billigare och mindre fet är Logonas Aloe Verbena kroppsolja - den fungerar dessutom bra som massageolja (och håller myggen borta ;-)). I de fall där jag använder bodylotion tycker jag att Bare body milk från John masters organics fungerar bäst – den är doftfri och därmed ganska ”allergisäker”.

Jag vet att många anser att exfoliering av ansiktshuden är oumbärlig. För egen del exfolierar jag faktisk ytterst sällan då det är alldeles för tufft mot huden och jag känner att det räcker med den skrubbeffekt jag får från bomullen eller tvättlappen.  Detta är förstås individuellt men jag tycker att det överdrivs en del ? Om jag exfolierar gör jag det enkelt med hjälp av tvättlera.

Mina händer är ett kapitel för sig då jag har eksem och extrem torr hud. En ”vanlig” handkräm biter därför inte på mig. I stället tar jag Crearomes Änglamild bodybutter – den består av nästan rent sheasmör (och jag ska lära mig att låta bli tömma diskmaskinen direkt efter applicering) men mina händer äter den. Apropå sheasmör tycker jag mycket om fasta tvålen som heter Sense of shea . Den är lagom krämig och återfuktande och doftfri - jag är ingen större fan av flytande tvålar.

Håret tvättar jag nästan alltid i John masters organics Zink& sage shampoo - har helt enkelt inte hittat något som klår den även i perioder med väldigt torr och eksembenägen hårbotten. Balsam använder jag faktisk inte så vill inte uttala mig om favorit här.

Då återstår sminket men det tar vi en annan gång!