Köttätande vegan? (om allergier och kött)

Detta är naturligtvis självmotsägande men det passar bra på mig och det beror på mina matallergier: Mjölk, ägg, kärnfrukt, olika baljväxter, en del nötter.

Den senaste tiden har det varit en del fokus på restaurangers skyldighet att ha innehållsdeklaration på all mat. 2011 antogs ett EU-direktiv som kräver att restaurangerna lämnar korrekt information om vad maten innehåller. Förordningen ger medlemsländerna möjlighet att tvinga restaurangerna att antingen informera om ett begränsat antal allergener eller kräva av restaurangerna att dessa informerar om allt som maten innehåller. Livsmedelverket verkar dock ta ganska lätt på situationen och har låtit sig pressas av branschorganisationer som har sin helt egen tolkning av lagtexten.  

För egen del går det någorlunda att hitta mat på lunchrestauranger men cafébesök är nästintill omöjligt då det nästan aldrig går att hitta något jag tål (undantag caféer med vegankakor) . Det är inte roligt att stå och vänta på svar medan personalen bläddrar i en pärm och kön bara växer och växer. Jag skulle uppskatta om caféer hade små skyltar med innehållsdeklarationer då det skulle underlätta mycket för mig (och andra allergiker) och naturligtvis bespara personalen tid.

Och åter till andra halvan av titeln: Helst skulle jag vilja vara vegetarian men pga ägg- och mjölkallergi skulle jag vara tvungen att bli vegan. Här är problemet dock att jag inte tål en del baljväxter samt nötter och då blir urvalet plötsligt något magert. Jag fortsätter därför med mitt köttätande fast i en liten skala. Är helt enkelt rädd att jag inte kan täcka mitt proteinbehov annars.

Det går ju tyvärr åt mycket mer energi till köttproduktion jämfört med växter så hur kan man tänka/handla för att vara lite miljösmart? Nötkött är det energimässigt mest kostsamma att producera. Om man ska äta nötkött är det därför bäst att välja naturbeteskött och/eller ekologisk. Korna hjälper till att hålla ängsområden i trim och har därmed en naturvårdande funktion. Naturbetesmarker är mark som inte gödslas eller plöjs. Djuren går ute hela betessäsongen, lever ett naturligt liv och de kan röra sig fritt över stora ytor. Kött från djur som föds upp på sådana marker medför en lägre energibelastning. Viltkött är också energisnålt eftersom djuren inte står inomhus i stallar och äter odlat foder. (Att varje kossa fjärtar 600 liter växthusgas (metan) i dygnet är en annan faktor man kanske bör tänka över).

Bäst är annars att välja kyckling. Det är tyvärr ganska svårt att få tag i ekologisk och billig är den inte. Griskött tycker jag att man helt kan skippa då grisar inte bidrar till naturbevaring och kräver mycket energi att producera.

(Källa: Hållbar livsmedelskonsumtion SOU 2004:119)

På tal om kött. En genomsnittssvensk konsumerar 50-55 kg kött/år  - detta motsvarar ett kg/vecka och är en ökning på 40% under bara drygt två decennier! Med tanke på att statistiken inkluderar alla (också små barn) måste det vara en del som sätter i sig enorma mängder. Ökningen tillskrivs till dels LCHF dieter (och liknande). Om det nu är så att LCHF är kraftigt bidragande orsak (?) undrar jag om inte fler skulle kunna äta LCHF i en vegetarisk variant – en hel del baljväxter innehåller faktisk mer protein än kött! Mättade fettet kan man ju få i sig från mjölkfett. Vad säger ni som kan det här?

Rapport från Jordbruksverket : http://www.jordbruksverket.se/download/18.39da9f0113cb389bda880001123/Ra+2013_2.pdf

Hur gammal kommer du att bli?

Det pratas och skrivs mycket om att vi kan förvänta oss att bli över 100 år gamla i vår generation – och det uppfattas som positivt. Jag är dock inte helt övertygad om att livslängden verkligen ökar så mycket som det framförs. Vår generation badar i kemikalier och vi lever dessutom ganska stressande liv med ständig uppkoppling och få lugna stunder - borde inte det dra ner? Ett stillasittande liv med mycket skärmtid är förmodligen inte heller bra (kanske dags att sluta blogga!)

I senaste numret av Forskning och Framsteg skrev man om befolkningen på Okinawa (Japans sydligaste ö) där folk blir väldigt gamla. Man har undersökt deras livsstil och kunnat peka på 4 olika viktiga faktorer. Generna spelar självklart en stor roll men livsstilen är viktigare. På Okinawa äter de väldigt mycket grönsaker och mycket från havet (alger) och matkulturen anses vara den viktigaste faktorn för ett långt liv. De äter väldigt lite kött men får fisk då och då, och de äter sig inte helt mätta! Många håller sig sysselsatta i hög ålder och är fysiskt aktiva (utan att slita ihjäl sig). Sista faktorn är brist på stress: De har ett starkt socialt nätverk, struntar i tiden (att passa den) och ingen behöver ha ekonomiska bekymmer då alla hjälper alla.För att summera blir de 4 faktorerna: 

1) Nyttig mat med hög andel grönt (antioxidanter)

2) Daglig fysisk aktivitet

3) Ta ansvar för egen hälsa

4) Alla hjälper varandra (= ingen stress). Läs undersökningen här: 

I Sverige har man också gjort en kartläggning av områden med många gamla, men varför det är så, är svårt att förklara. På en Världskarta med liknande indelning är det anmärkningsvärt att flera öar är representerade bland zoner med många gamla. Detta antas att bero både på genetiska faktorer och på att öbor haft lättare att bevara en livsstil som förlänger livet.

Jag hittade en amerikansk site där man kan räkna ut sin förväntade levnadsålder. Det är en ganska rolig grej då den även ger förslag till hur man kan öka sin livslängd. Det ska dock tas med en nypa salt då man dels har begränsade valmöjligheter och dels stämmer kanske inte alla påståenden/konklusioner.  Enligt denna beräkningsmodell blir jag 87 år men kan med livsstiljusteringar bli 96 – prova själv: http://www.livingto100.com/calculator

Och till sist en biologisk betraktning: Varför överlever människor så länge efter att vi har förlorat förmågan att fortplanta oss och våra barn är vuxna? Svaret är att vi ökar våra barnbarns chans för överlevnad om vi finns där för att hjälpa till med passning mm. Nutidens generation av curlingföräldrar har ju vidgat vår omsorg till att curla våra barn långt in i vuxen ålder således att de knappt är kapabla att ”överleva” utan vår hjälp, och då är det kanske biologiskt smart att vi blir så gamla i framtiden ;-) 

Hur Hamnade Hästen Här?

Ibland har jag mest lust till att slå dövörat till - för att det inte riktigt berör mig personligen - det här med hästköttskandalen. Om man inte äter/köper halv- och helfabrikat spelar det ju ingen roll, eller gör det?

Egentligen tycker jag att det är bra att det hände för att det utpekar ett väldigt stort problem i matindustrin; nämligen en överlag väldigt dålig koll på ursprung (nackdel med storskalighet?) .

Det är ju inget fel på hästkött, förutom att det kan innehålla spår av (för människor) farliga läkemedel, eller att många av sentimental/känslomässig anledning inte vill äta det. Vad som stör mig (och förmodligen många andra) är att man har rätt att veta varifrån maten kommer. Annars har man ju ingen som helst makt som förbrukare. Politiska styrmedel kan man ju än så länge inte förlita sig på och därför återstår ju bara den enskilda förbrukarens makt .

Frågan är då om industrin bryr sig så länge ”fusket” inte upptäcks. Det har ju varit gott om skandaler här på sistone med rödfärgat fläskkött etc., men frågan är om inte det glöms fort?

Låt oss anta att producenterna tar sitt ansvar och ökar kontrollerna och gör en noggrann och ärlig märkning av produkterna.

1. Kommer detta att få effekt på priserna?
2. Kommer flertalet konsumenter ändra sitt köpbeteende som ett resultat av bättre märkning?

Detta är naturligtvis svårt att svara på. Personligen skulle jag föredra att veta ursprung och vara villig att betala mer samt som positiv(?) bieffekt minska min köttkonsumtion. Man kan ju kanske inte begära att alla stressade småbarnsföräldrar ska börja laga all mat från grunden, och det borde absolut inte vara nödvändigt. Jag tror dock – tyvärr – att om det ska bli ändring på situationen måste alla bli MYCKET mer medvetna och pressa producenterna genom att ständigt ifrågasätta och/eller bojkotta vissa varor. Det liknar en moment 22-situation: förbrukarna orkar inte fråga/klaga och producenterna bryr sig inte för att kunderna inte klagar (och politikerna inte tar sitt ansvar).

Hur tänker du?

Här kan du läsa mer: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fullt-mojligt-att-spara-varifran-kott-kommer_7950730.svd

Antibiotikaresistens - allas problem

”Det krävs politiska initiativ för ny antibiotika” stod det i Svd – Brännpunkt här om dagen (Otto Cars, professor i infektionssjukdomar, Uppsala Universitet, chef för det internationella nätverket ReAct – Action on Antibiotic Resistance).

Problemet som ligger mig varmt om hjärtat har jag skrivit om tidigare och nu – stimulerat av artikeln som utspringer direkt av Davos-mötet – sätter jag återigen fokus på detta. ”En massiv global överanvändning av antibiotika har lett till att bakterier utvecklat motståndskraft. Samtidigt har utvecklingen av nya antibiotika i stort sett upphört" skriver professor Otto Cars som efterlyser ett globalt politiskt initiativ. Läkemedelsindustrin har nästan helt slutat forska fram nya medel då det inte finns någon lönsamhet i detta. Tyvärr har myndigheter blundat för detta och nu står vi inför en stor utmaning – dagens antibiotika biter inte på många sjukdomsframkallande bakterier. I västvärlden kan man kanske än så länge kalla detta ett lyxproblem, men i fattiga länder har de inte råd med avancerade och dyra antibiotikakurer för att behandla vanliga infektionssjukdomar.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av antibiotikaresistens är dock enorma. Ett enda fall av infektion med resistenta stafylokocker (MRSA) i ett vårdboende i Sverige har kostnadsberäknats till nära en miljon kronor. Kanske kan detta användas som argument för att agera nu! – man måste tydligen tala till politikers ”ekonomiska sans” för att få till en förändring. Vad vi väljer att göra i Sverige är en sak, men om man ska komma någonvart måste man ha ett globalt perspektiv med övervakning av användning och försäljning av antibiotika. Nedan är några av de största problem och förslag till lösningar listade.

Problem: Inga antibiotika med nya verkningsmekanismer har upptäckts sedan 1987.Lösning: Läkemedelsbolag ska utföra statssubventionerad forskning. Man kan ju omdirigera en del av det groteskt stora lantbruksstödet i EU till forskning. 

Problem: Så länge man kan köpa antibiotika över disken i bl a Sydeuropa är det svårt att reglera användningen.Lösning: förskrivningsplikt på all antibiotika.

Problem: Lantmän överanvänder antibiotika. 
Lösning: Lantbruket måste inse sin andel i problemet – man kan avgiftsbelägga antibiotika så att det inte är lönsamt att fodra djuren med detta. 

Problem: MRSA (multiresistenta stafylokocker) på sjukhus sprider sig okontrollerat. Lösning: MYCKET bättre hygien och allokering av resurser till utbildning av personal. 

Det finns ju en rad eteriska oljor med antibakteriell effekt som är välkända inom alternativmedicin. Man skulle kunna ta vara på den kunskapen och öka användningen inom ”konventionell” medicin eller t o m använda kunskapen som bas för ny forskning.


Ps jag letade efter en lämplig bild för blogginlägget och hittade då en svensk sida/grupp som jobbar just med omtalade problematiken: http://www.strama.se/dyn//,12,11,71.html

Hudvård från Nvey eco

Som vissa av er kanske vet är jag stor fan av oljor till hud-, hår- och kroppsvård. Jag har ju dock ganska mycket eksem och min extremt torra hud (i ansiktet) kräver en del fukt. Problemet är inte att få fukt på/i huden utan att få fukten att stanna där. Här kan det därför ibland vara bra med produkter som är designade för just detta.

För en dryg vecka sedan fick jag hem de ganska nya hudvårdsprodukterna från Nvey eco. Den svenska importören Turkos har haft ganska stort inflytande på utformningen då de har varit med att testa produkterna under utvecklingsfasen. Gabriela på Turkos som är ekologisk hudterapeut har säkert bidragit till att produkterna blivit så bra.

Dels finns det produkter för alla då produkterna är indelade i 6 linjer (5 finns i Sverige) och dels utmärker sig produkterna vid att fokus ligger på att stödja hudens egen förmåga till självläkning – med filosofin att det alltid är bättre att förebygga och vårda än att behöva ta till drastiska behandlingar. Varje enskild ingrediens är utvald för att bidra till produktens nytta för huden samt optimal användarvänlighet. Målet har varit att hålla innehållslistan så kort som möjligt med enbart certifierade ekologiska råvaror.

Nvey eco har utvecklat ett system för att få bästa möjliga effekt av hudvården. Systemet heter Ecological Optimal Bioavailability® (EOB) och är baserad på vegetabiliska liposomer*.

Nvey´s olika serier är

• DELICAT för känslig hud
• RICHE för torr hud
• PURETÉ för fet hud
• INTENSIF för åldrande hud
• FORTE för normal till torr hud

Inom varje linje finns en moisturiser, en cleanser och en mist för den dagliga hudvården. För en djupare behandling finns dessutom ett concentrate/serum och en mask. Forte-serien - som passar de flesta - innehåller, förutom en dagkräm/moisturiser, en nattkräm, en ögonkräm, en exfolierande rengöringskräm och en makeupbortagare. Nvey Eco är eko-certifierad av både NATRUE (EU) och NSF (USA).

Min besvärliga hud gillar både Riche-serien och Delicat-serien, och jag tror mycket väl att Vital DelicatConcentrate kan bli min nya bästa vän :-). Jag har dock just fått hem hudvården och ser fram emot att bekanta mig med alla produkterna.

* Ordet liposomer kommer från grekiska lipos (fett) och soma (kropp). Det är syntetiskt framställda mikroskopiska kulor/ringar med en yttre, helt stängd dubbel lipidmembran som består av fosforlipider och med ett vattenfyllt centrum. Liposomer har ingen egen biologisk aktivitet men kan t ex i krämer fungera som transportörer av inkapslade aktiva ämnen som annars inte skulle kunna ta sig in genom huden. Liposomer kan vara med till att förlänga hållbarheten av de aktiva ämnena de bär på. Liposomer används i medicin till ”targeted drug delivery " alltså att transportera medicinen dit den behövs (vilket minskar biverkningarna av t ex cancermedicin) men utvecklingspotentialen är stor och vi kommer nog att se fler användningsområden i framtiden.

Oholistisk sjukvård

Jag har länge känt av och undrat över den totala bristen på ”holistiskt” tänkande i den svenska sjukvården – eller man skulle kunna uttrycka det som ”patienten i centrum” finns inte. Dagens vårdsystem fungerar bra för avgränsade, eller akuta hälsoproblem hos i övrigt friska personer – t ex personer som har brutit en arm. Problemen uppstår när det är fråga om hälsoproblem som kräver integrerad diagnostik, behandling och uppföljning över långa tidsperioder. Hippokrates förmodligen vänder sig i sin grav över att det blivit så. 
Först vill jag i korthet delge er egen erfarenhet och sedan berätta om en ny studie som gjorts om svensk sjukvård. 

Jag har olika sorters besvär som jag är helt övertygad om hänger ihop – då jag inte fått adekvat hjälp har jag blivit min egen doktor. Jag har dels knölstruma som kan rubba ämnesomsättningen (men inte nödvändigtvis gör det) och dels har jag ganska många allergier samt ilsket eksem som varierar genom mensperioden. 

Struma: Endokrinologen/kirurgen vill helst bara ta bort sköldkörteln och sätta mig på levaxinbehandling (konstgjort hormon). Detta är ganska radikalt och många responderar dåligt på medicinen (får för låg ämnesomsättning). Endokrinologen kom med en enkel förklaring – ”det är inget problem – du ska bara ta en liten tablett varje dag resten av livet”. Ingen information om dålig respons och besvär med att reglera in dosen. På min fråga om inte mina hudproblem kan hänga ihop med struman svarade han – kanske! 

Allergi: Var på allergimottagningen där de var tillmötesgående och försökte göra en ordentlig utredning. Här kan man dock bara testa för sk typ I allergier (pollen, kvalster, mat mm) men inte kontaktallergier (typ IV). Kontaktallergier ska utredas hos en dermatolog. 

Eksem: Dermatologen såg bara mitt eksem och ville inte göra annat än att kränga starka kortisonkrämer. Jag har aldrig träffat en dermatolog som frågade efter livsstilsfaktorer eller dylikt – och jag har nog aldrig upplevd en yrkesgrupp inom vården som är så fokuserad på symptombehandling. Detta är konstigt då nästan alla hudåkommor har en inre orsak och följaktligen borde behandlas inifrån – mitt förtroende för dermatologer är mycket lågt! 

..Och nu till undersökningen: Svenska Dagbladet, Brännpunkt, publicerade 7 januari en artikel med rubriken ”Patienteras perspektiv glöms” skriven av chefen för den statliga myndigheten Vårdanalys, Fredrik Lennartsson. Här riktas stark kritik mot den svenska hälso- och sjukvården, baserad på en färsk extern granskning av ”huruvida svensk vård verkligen är patientcentrerad”. 
Klicka på länken eller läs texten i sin helhet nedan: 

”I flera decennier har en prioriterad målsättning för vården varit att ”patienten ska stå i centrum” – eller vara patientcentrerad. Men samtidigt som detta varit ett flitigt använt uttryck både internationellt och i Sverige saknar vi fortfarande en gemensam bild kring vad patientcentrerad vård är och hur vi närmar oss den målsättningen. Vårdanalys har därför gett två ledande internationella experter på patientcentrerad vård i uppdrag att genomföra den första externa granskningen av huruvida svensk vård verkligen är patientcentrerad. Granskningen publiceras i dag och riktar fem förslag på förbättringar till regeringen och landstingen: 

1. Se till att lagstiftning som ska stärka patientens ställning följs. En patientcentrerad vård är en vård som utgår ifrån en helhetssyn på patienter som människor med både medicinska, sociala och emotionella behov. Det är en vård som möjliggör för patienter, att i den mån de vill och kan, vara medaktörer i sin behandling och tillfrisknande. Svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning bygger i flera avseenden på ett patientcentrerat synsätt. Den slår bland annat fast att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

Ändå är svenska patienter i en internationell jämförelse de som i minst utsträckning upplever att de görs delaktiga i beslut som rör deras vård och behandling så mycket som de önskar.

Den externa utvärderingen slår fast att det finns en omfattande och oroande brist på överensstämmelse mellan de skyldigheter gentemot patienter som anges i hälso- och sjukvårdslagen och den verklighet som patienterna möter. Patientmaktsutredningen kommer den 31 januari 2013 att lämna förslag till en ny patientlagstiftning. Men att bara samla ihop gällande lagstiftning kommer inte att räcka. Innan nya lagparagrafer införs bör beslutsfattarna inrikta sig på att försöka förstå varför befintlig lagstiftning inte får avsedd effekt och vad som bör göras för att lösa problemen.

2. Gör det möjligt för patienter att vara medaktörer i sin egen vård. I en internationell jämförelse anger färre än hälften av svenska patienter att specialistläkare upplyst dem om vilka behandlingsmöjligheter som finns. Patienter som vill hantera och följa sin egen sjukdoms utveckling måste få tillräcklig information och stöd för att göra det. Patienter som vill ta ställning till olika behandlingsalternativ och välja vårdgivare ska erbjudas sådana beslutsstöd.

3. Engagera och involvera patienter och patientföreträdare i beslut som berör hälso- och sjukvårdens utveckling. Patienterna måste få en tydligare roll i att utforma, genomföra och utvärdera nationella reformer och beslut i vårdens verksamheter. Mer innovativa och meningsfulla metoder för att fånga upp intressen och synpunkter bör införas, i synnerhet för alla de patienter och anhöriga som i dag inte engagerar sig i patientorganisationer. Befintliga patientorganisationer bör i större grad identifiera gemensamma intressen och utveckla sina strategier för att mer effektivt påverka beslut och förändringar som rör vården.

4. Förbättra samverkan och kontinuitet runt patienten. Vården är oftare organiserad utifrån de administrativa behoven snarare än utifrån patienternas behov. Svenska patienter ger låga betyg på vårdens förmåga att samordna sina insatser runt individen. Bland patienter som skrivs ut från sjukhus uppger exempelvis en av fem att de inte har fått reda på vem de kan kontakta om det uppstår problem. Lokalt finns goda exempel på ersättningssystem och organisationer som premierar sammanhållna vårdkedjor, men de förblir undantagen som bekräftar regeln. Staten och landstingen måste intensifiera arbetet med att nå integrerade vårdkedjor och teambaserat arbete runt patienten.

5. Stärk insatserna för att utvärdera graden av patientcentrering.Staten bör investera resurser i att fastställa mätbara kriterier för vad som är patientcentrerad vård utifrån svenska patienters prioriteringar. Detta för att kunna intensifiera uppföljningen av graden av patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. Utifrån ett patientperspektiv, blir vården bättre eller sämre på de punkter som är centrala för upplevd tillfredsställelse och goda behandlingsresultat?

Som rapporten till Vårdanalys pekar på är vi bara i början av den här utvecklingen. Nu är det särskilt viktigt att alla berörda aktörer enas om vad vi menar med patientcentrerad vård och hur vi ska följa utvecklingen över tid. Vårdanalys har en del i detta arbete och vi kommer att fortsätta våra analyser och granskningar av patientcentreringen.

Alternativet till den här skisserade utvecklingen är att patienter tillfrisknar onödigt långsamt och att vården fortsätter att arbeta på ett ekonomiskt otillfredsställande sätt. Det är inte godtagbart. Varken patienterna eller samhället har råd att vänta.”

Friluftsliv och miljö

När jag var barn (bra inledning va?) och var ute i naturen hade jag yllevantar, otäta regnbyxor och halvtaskiga skor – blev med andra ord ofta blöt och kall. I Danmark har det aldrig riktigt funnits samma friluftskultur som i Sverige, men jag är ändå ganska säker på att man inte hade superproffsiga friluftkläder för 30-40 år sedan. Idag har jag intrycket av att man knappt kan vistas i naturen utan högteknologiska funktionskläder. Framsteg är visserligen bra men hur ser det ut med miljön? - eller vad har vi egentligen på oss?

Anledningen att jag kom att tänka på detta är en nyss publicerad studie som handlar om hälsan hos folk som vallar skidor åt landslaget. Skidvalla innehåller PFOA (perfluoroktansyra) som har en rad hälsovådliga effekter. PFOA finns även i teflon (t ex stekpannor) samt i regnkläder och andra funktionskläder, goretex (bl a skor) , inomhustextiler, fettavvisande matförpackningar (tex chipspåsar) mm. De perfluorerade ämnena används för att utnyttja ämnenas förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.


Vad händer i naturen ?
Högfluorerade ämnen bildas inte naturligt, de som återfinns i miljön har sitt ursprung i ämnen som framställts av människan. Den kovalenta bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste kemiska bindningar som finns, vilket gör den här typen av ämnen extremt stabila. Perfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och  halterna av vissa av dem ökar i bland annat Arktis. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen. Sådana persistenta ämnen är till exempel perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). I kroppen binder de till proteiner och lagras i lever och blod och detta förklarar kanske varför man ser ett samband med leverskador och levercancer. Andra sjukdomar som kopplas till PFOA är hjärt-kärlsjukdomar, stroke, hormonförändringar, missbildningar hos avkomma (djurförsök) och genetiska förändringar. Hos personer som vallar skidor såg man upp till 500 gånger högre halt i blodet jämfört med normalbefolkningen!

Ämnena finns som sagt i våra funktionskläder och frågorna som återstår är:

1) Hur mycket släpps ut i naturen när kläderna och skorna nöts?

2) Vad händer när vi slänger produkterna

PS! Enligt produktregistret hos Kemikalieinspektionen finns cirka 20 ton perfluorerade ämnen i kemiska produkter i Sverige. Men mängden visar bara en del av sanningen. Perfluorerade ämnen används i låga halter i många produkter och behöver därför inte anmälas till produktregistret. Uppgiften säger heller inget om den mängd perfluorerade ämnen som kommer in i landet via färdiga varor, vilka troligen står för den dominerande delen av användningen i Sverige.

Läs gärna en rapport från kemikalieinspektionen här