torsdag 20 december 2012

Människan och domedagen


Apropå allt tal om jordens närstående undergång (i morgon faktiskt) kom jag att tänka på följande:

När jag var biologisstudent läste jag bl.a. en kurs i etologi som översatt till svenska är beteendevetenskap. En hel del av kursen ägnades självklart åt att diskutera fenomenet altruism, som innebär att offra sig för andra eller att bete sig osjälviskt genom att agera på ett sätt som inte är till uppenbar egen fördel. Naturen kryllar av exempel på sådant beteende: t ex fåglar utan egna ungar som hjälper till att uppfostra sina syskons ungar etc. Vad vi fick lära oss var att altruism inte alls finns, utan att fågeln indirekt sprider sina gener genom att hjälpa ett syskon med ungarna. Altruism ska enligt denna teori alltså vara en dold eller subtil form av egoism. Detta är accepterade teorier som både Darwin och i synnerhet Richard Dawkins (Den själviska genen) har framfört. Konsekvensen av detta är att evolutionen bara borde fungera på individnivå. Både Darwin och Dawkins förstod/förstår dock att det inte är så enkelt.

En mycket känd biolog, E. O Wilson, har nyss skrivit en bok som heter ”The social conquest of Earth”, där han nyanserar bilden något. En tydlig svaghet i tesen att altruism egentligen inte finns ses i världshistorien. Varför offrar t ex en soldat sig för sitt land när det inte finns en fördel för hans familj? Svaret är kanske att man ska zooma ut en aning och tänka på gruppnivå i stället (eller i tillägg).

Å ena sidan gäller det att roffa åt sig, få den bästa möjliga partnern och därmed bra avkomma. Å andra sidan har man ingen nytta av allt detta om inte samhället/ekosystemet fungerar bra. Vi tävlar alltså inbördes samtidigt med att vi samarbetar i grupper för att kunna tävla mot andra grupper. En grupp med hög grad av samarbete (altruism?) har en överlevnadsfördel gentemot en grupp bestående av egoistiska individer.

Den omtalade boken beskriver hur våra karaktärsdrag har utvecklats genom tiden – en historia som går tillbaka till den afrikanska savannen. Generation efter generation har karaktärsdrag som stärker gruppen stärkts,  m. a. o. våra sociala egenskaper. Här har inte minst utvecklingen av språket varit till hjälp samt utvecklingen av moral och etik (och religion), förmågan att kommunicera och analysera mm. Allt detta har gjort att vi har erövrat en särskild position i ekosystemet. Det verkar som om människan har hittat den perfekta balansen mellan individhänsyn och grupphänsyn.

För att återkomma till inledningen är frågan nu om vi håller på att drunkna i vår egen succé. Blir vår sociala förmåga källan till vår död eller till vår överlevnad (när jorden är överbefolkat och håller på att utarmas)? Är vår sociala förmåga tillräcklig för globalt samarbete? …eller fungerar den bara lokalt? Man kan kanske göra ett tankeexperiment. Vad Skulle du offra för att rädda:

  1. Din familj?
  2. Dina vänner och kollegor?
  3. Din stad?
  4. Ditt land?
  5. Världen? 

Om vi har tur går världen inte under i morgon - vi får nog stanna ett tag till.

God Jul

lördag 8 december 2012

Julkalender

Jag vill passa på att berätta att jag har en julkalender i webbutiken samt på Facebook med nya erbjudanden varje dag. Här ser du ett exempel från dagens lucka:

Trevlig helg :-)