Homeopati?

Bild lånad från mina favoriter wulffmorgenthaler (fins bla på danska tidningen Politiken)

Med anledning av en artikel i dagens DN som handlar om att Riksdagen inom kort ska fatta beslut om antroposofiska homeopatiska produkter ska införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen tänkte jag ta upp fenomenet homeopati. Inlägget är skrivet av fyra nobelpristagare och är i mitt tycke mycket bra. För att förtydliga vissa punkter tänkte jag ta upp hur man beräknar olika lösningar/koncentrationer av olika preparat.

Såhär skriver Wikipedia: "Ett homeopatiskt läkemedel tillverkas genom en process som kallas "dynamisering" eller "potentiering". Detta innebär att man utgår från en "urtinktur" bestående av till exempel 1 g aktivt ämne i 99 g vatten och successivt späder detta enligt en fastställd process. Ur den ursprungliga lösningen utvinner man "första potensen" genom att ta 1 ml av den ursprungliga lösningen och tillsätta 99 ml vatten. Man slår sedan flaskan med denna nya lösning mot något hårt, eller skakar den häftigt, ett föreskrivet antal gånger för att frigöra de läkande krafterna. Därefter utvinner man på motsvarande sätt "andra potensen" genom att upprepa utspädningen. När denna process upprepats 100 gånger har man erhållit den hundrade "centesimalpotensen" (C100). Potens 12 är en vanlig startpunkt vid akuta tillstånd, och potens 30 används för kroniska problem"

Om vi tittar på vad detta innebär för mängden molekyler av aktiv substans i en lösning så motsvarar en potens 30 10 upphöjt till minus 44 gram aktiv substans och potens 12 motsvarar 10 upphöjt till minus 16 gram aktiv substans. Jämförelsevis väger en kolatom 10 upphöjt till minus 23 gram. Detta betyder att t o m den starkaste lösningen man använder inom homeopatin i bästa fall innehåller enstaka molekyler av aktiva substansen i 100 ml lösning.

På DN skriver författarna "Homeopatiföreträdare har spekulerat i att de bortspädda komponenterna skulle kunna bilda ett avtryck bland vattenmolekylerna. Men ett eventuellt sådant avtryck försvinner på några få miljondelar av en miljondels sekund. Om homeopater insisterar på att vattnet skulle kunna upprätthålla molekylära avtryck kan man undra hur de i så fall bär sig åt för att hitta ”rent” vatten utan avtryck av molekyler som tidigare har funnits i det." (bra poäng där!)

Ytterligare konkluderar författarna att den eventuella effekten man ser av homeopatiska medel beror på placeboeffekten. Jag har nyss skrivit om just placeboeffekten och hänvisar därför till detta blogginlägget här. Det har gjorts försök att göra metastudier för att utvärdera effekten av homeopati och i ett ganska nyanserat inlägg redovisar Margot Granvik i "Dagenshomeopati.se" för olika metastudier, som hon menar tydligt visar att homeopati har en bättre effekt än placebo. Jag har inte själv gått igenom dessa studier och vill därför inte uttala mig om dessa. Dock tycker jag att det faktum att de flesta lösningar inte innehåller en aktiv substans talar sitt tydliga språk. Vad tycker/tror du? Fungerar homeopati eller är det bara utomordentlig dyrt vatten?

ps homeopati ska inte förväxlas med annan naturmedicin där man behandlar med bevisligen aktiva substanser.

Källor: 

http://www.dn.se/debatt/homeopatiska-produkter-kan-inte-kallas-lakemedel/

http://dagenshomeopati.se/2013/01/17/homeopati-ger-storre-effekt-an-placebo-forskare-tonar-ner-resultaten/

Histamin, allergier, mat och tarmflora

Som de flesta kanske känner till finns histamin naturligt i våra kroppar. Det finns i mastceller och basofila granulocyter (en sorts vita blodkroppar) och det har en rad viktiga funktioner i kroppen kopplad till immunförsvaret. Histamin kan dock åstadkomma problem då det hos en del individer frisätts i för stor mängd och vid "fel" tillfällen eller p g a att man inte hinner bryta ner det i lagom takt. Detta kan bero på stress, allergier, matsmältningen och matvanor. Förutom histamin frisätter mastcellerna en rad ämnen som skapar inflammation i kroppen.

Histamin tillhör gruppen biogena aminer som finns i många födoämnen och som har en liknande effekt. Normalt bryts biogena aminer ner i mag-tarmkanalen men en del individer har brist på enzymet diaminooxidase (DAO) som ansvarar för nedbrytningen. Konsekvensen blir att aminerna släpps ut i blodet och skapar inflammation i kroppen. Om man t ex upplever kliande ögon och rinnsnuva direkt efter ett måltid kan det bero på brist på just DAO. Det finns en del forskning som pekar på ett samband mellan bakterieflora i tarmen och DAO-produktion samt produktion av histamin (via bakterier). Det kan därför vara bra att få ordning på tarmfloran. DAO-tillskott finns som tabletter som man kan använda i en övergångsperiod eller som ett diagnostiskt verktyg. Med detta menar jag att om besvären upphör med tillskott av DAO är det ganska sannolikt att det är där problemet ligger. Typiska symptom vid DAO-brist är:

• Migrän, huvudvärk 
• Yrsel, blodtrycksfall 
• Magsmärtor
• Diarré eller förstoppning
• Gasbildning i magen 
• Hudutslag, eksem, nässelutslag 
• Rinnande näsa och/eller ögon efter måltid

Hur ska man då gå till väga för att hitta en lösning på problemet? Det finns tre "anfallsvinklar" varav den första kanske är viktigast?

1) Upprätta bra balans i tarmfloran
2) Utesluta histaminrik/histamintriggande mat
3) Äta mat med naturligt högt antihistamininnehåll


1) Med rätt mat kommer bakteriefloran så småningom bli bra. Dock kan man behöva hjälp. Min son har t ex precis gått genom en längre antibiotikabehandling och både han och jag (som har DAO-problem) har därför påbörjat en "behandling" med probiotika - vi testar Probiform som är ett flytande tillskott av div bakterier och jästsvampar. Man måste dock även se till att äta rätt då de "goda" bakterierna annars kanske inte lyckas etablera sig. Det finns t ex många exempel på folk som gått över till LCHF-diet som har blivit av med sina besvär - även pollenallergi. Andra har blivit hjälpt av att utesluta mjölk- och spannmålsprodukter.


2) Histamin förekommer i höga nivåer i till exempel rött vin*, ost, salami, surnade/fermenterade produkter (även fil och liknande), och i fisk som ton, makrill och sardiner (och även fiskolja) - mängden histamin är delvist beroende på lagringstiden. Det finns dessutom en rad livsmedel som stimulerar frisättning av histamin. Exempel på dessa är: Choklad/kakao, tomater, jordgubbar, citrusfrukter, ananas, papaya och mango.
* alkohol hämmar DAO

3) Mat med naturliga antihistaminer:

• C-vitamin har i sig visat sig ha en antihistamin-effekt. Effekten kommer av att C-vitamin förstör histaminmolekylet (imidolringen).
• Flavonoider såsom quercetin är en gruppe av plantpigmenter som har antihistamin effekt då de dels hämmar produktionen av histamin och dels hämmar frisättningen av histamin och andra inflammatoriska ämnen. Quercetin finns i bla: Citrusfrukt, lök, vitlök, äpplen, persilja, te, tomater, broccoli, sallad, bär och vin. 
• Övriga födoämnen :Fänkål, krasse, ingefära, svart kummin, gurkmeja, omega 3 

Som ni kanske noterat finns det några födoämnen som både står på listan över histaminfrisättande mat och på listan över mat med antihistamin-effekt (markerade med fet stil). Detta kan verka förvirrande - t ex kan citrusfrukter trigga celler att frisätta histamin (har inte hittat information om mekanismen) samtidigt som C-vitamin och quercetin (som ju finns i citrus) kan bryta ner histamin. Man kan därför fundera på att få C-vitamin från andra källor. Samma gäller tomater (äta eller undvika?). Omega 3 kan man fundera på att inta från vegetabilier då feta fisk kan innehålla stora mängder histamin (även fiskolja).

Sammanfattningsvis kan vi konkludera att histamin är viktig för kroppen och immunförsvaret samtidigt som det kan skapa problem hos personer med obalans i form av allergier och allergiliknande symptom från DAO-brist. Det finns en rad lösningar där fokus på tarmfloran kanske är viktigast. Bra tarmflora kan uppnås genom tillskott med probiotika och bra diet (individuellt).

Svartkummin

Svartkummin är för mig ganska exotisk då jag framför allt har starka minnen av att ha ätit bröd med dessa aromatiska frön när jag har rest i norra Afrika. Jag har alltid tyckt väldigt mycket om smaken men har inte aktivt letat efter dem i Sverige - tills nyligen vill säga. Efter att ha råkat hitta information om svartkummin letade jag efter det och hittade det hos en av mina leverantörer. Det finns både som frö och som olja. Vad är det då (förutom den fina smaken) som är så bra med svartkummin? Det har sedan tusentals år tillbaka använts som en hälsoprodukt och nyare forskning har i mera än 200 studier kunnat bekräfta vad man via empiri hela tiden vetat.
Nigella sativa,, som växten heter på latin, har sitt ursprung i sydvästra Asien och har tex hittats i Tutankhamons grav - den omtalas i Bibeln och av profeten Mohammed.Bland många effekter kan nämnas:

• dämpar allergiska reaktioner på födoämnen (antihistamineffekt?)
• immunreglerande (ex autoimmuna sjukdomar)
• antiepileptisk
• bra för matsmältningen
• cancerhämmande
• bakterie-, virus- och svampdödande
• reglerar blodsocker
• dämpar eksem- och psoriasisutbrott 

Vad innehåller fröna och oljan?

Oljan har en varierad sammansättning av de viktigaste essentiella oljesyrorna (omega 3 och 6). Dessutom innehåller den proteiner (varav 9 essentiella aminosyror), kolhydrater och mineraler. En del av effekterna i oljan (och fröna) tillskrivs ämnena konjugerad linolsyra, thymoquinone*, nigellone (dithymoquinone)**, och trans-anethole***

*antiinflammatorisk, anticancer, antiepileptisk, smärtlindrande
** är en dimer (två sammansatta molekyler) av thymoquinone
***antibakteriell, antimykotisk, antiviral (finns i bla också i anis)

För att omtala bara några studier med thymoquinone som är det mest "kända" ämnet i svartkummin kan nämnas att:
- thymoquinone visar sig att hindra tumörväxt i djurmodeller av tarmcancer
- via antiinflammatorisk effekt att skydda mot lever-, hjärt- och njurskador
- minskar frekvensen av epilepsianfall hos barn

Det finns givetvis massor med information att hitta på nätet - detta var bara menat som en aptitretare. Man kan ju använda oljan eller fröna av många anledningar. Själv gör jag det för att jag tycker att de är goda - allt annat ser jag som positiva bieffekter.

En av många källor: https://en.wikipedia.org/wiki/Nigella_sativa

Fifty shades of white

Det här handlar egentligen inte alls om ekologi ...eller kanske lite trots allt.

Nu när det har blivit ljusare och varmare plockar man fram de ljusa sommarkläderna och butikerna fylls med lockande erbjudanden. Vanligtvis är det min man som tvättar här hemma. Dock är han ganska ofta bortrest och då får jag ju ta hand om tvätten. Och i den situationen (om någon) ser jag hur sällan vit är vit eller hur fort det slutar vara vitt. För ärligt talat - hur länge förblir de vita plaggen vita om man inte använder kemikalier (har ej optisk vitt eller blekmedel i tvättmedlet).

Jag kan inte säga att jag aldrig köper vita kläder men det har i många fall inte gått bra för mig. Tex första gången jag tvättade en vit skjorta blev den gråblå; min nya vita t-shirt spillde jag kaffe på, mina vita byxor har fått en enorm kaffefläck, tomatsås gör allt i sin makt för att landa på mina kläder , och till sist mitt paradnummer när jag gifte mig - när rödvinet serverades under middan var det första jag gjorde att hälla det ut över min klänning - glaset liksom bara tippade över (spenderade minst en halv timme på toan efter detta och var väldigt blöt när jag kom ut). Jag vet inte om jag är mer klantig än de flesta men har en naggande känsla av att folk som bär vit har koll och kontroll och utstrålar säkerhet, folk som bär vit har råd att byta kläder ofta eller har någon som tar hand om fläckarna, folk som bär vit är rika och maktfulla?

Är vit "oekologiskt"? - för att det är så underhållskrävande?

Det finns dock lite tröst för oss som inte har koll. Någon insiktsfull  person kom  nämligen på nyansen "off white" vilket jag tolkar som en vänlig omskrivning av "ex white". Man kan lika gärna sluta kämpa och köpa plaggen i en "icke-kritvit"-nyans, eller låtsas att de fd vita plaggen alltid haft den färg de har nu a´la "fifty shades of white"


PS Vit har ju olika symbolvärde i olika kulturer: I Västen symboliserar vit bl a oskuld, renhet och perfektionism.

Miljövänliga metoder för att bleka kläder:

• Använd solsken som blekmedel. Låt kläderna torka i direkt solljus efter tvätt (kan tex få bort blåbärsfläckar).
• Tillsätt 1/2 kopp citronsaft eller vinäger till ditt tvättmedel
• Tillsätt 1/2 kopp bakpulver till ditt tvättmedel. För att ta bort envisa fläckar kan fläcken förbehandlas med en tjock pasta av bakpulver och vatten.

Hur vill du ha ditt apotek ?

I 2009 kom det en reform som tog bort Apoteket AB´s monopol och möjliggjorde för privata aktörer att ta sig fram. Sedan dess har det ju hänt en del. Då fanns det 950 apotek och i dagsläget finns det ungefär 1317. Nedan ser ni dels den totala omsättningen och dels hur denna fördelar sig mellan de olika kategorierna.

Apotekens omsättning/miljard kr        2009       2013    andel 2009  andel 2013   total ökning/minskning
Total belopp                                      31.6       34.0       100%          100%          +7.6%
Receptbelagda läkemedel                 22.4       25.7        70.8%         75.6%        +14.7%
Handköps-medicin                             3.7         3.7         11.7%         10.9%         +0%
Handelsvaror                                     3.5         4.5         11.1%          13.2%         +28.6%

Tillgängligheten har ju helt klart ökat både pga antal apotek och mer generösa öppettider. Anledningen till denna jämförelse är att jag ville se hur privatiseringen påverkat försäljningen av handelsvaror och jämföra med Danmark (som är på väg att göra en tvärvändning). Eftersom det är ett välkänt faktum att apoteken tjänar bra på denna kategori (i motsats till receptbelagda läkemedel) förväntade jag mig att denna andel skulle öka pga större vinstintresse hos privata aktörer. Det finns en tydlig tendens att apoteken försöker kompensera en låg marginal på förskrivna läkemedel och en hård konkurrens på handköpsmedicin med en bra uppsättning av handelsvaror - Apoteken har ju fått kämpa för att bibehålla samma nivå på försäljning av handköpsmedicin efter att lagen liberaliserades och många andra aktörer kom in på marknaden. Man kan dessutom härleda av siffrorna att omsättningen per apotek har minskat med 27% (33 miljoner kr 2009 resp 26 miljoner kr 2013). De mer generösa öppettider torde också öka apotekens personalkostnader och därmed minskar vinstmarginalen - man kan alltså förstå att apoteken väljer att satsa på mer lönsamma handelsvaror. 

I Danmark, där apoteken alltid varit privata, har man i likhet med Sverige satsat allt mer på handelsvaror - det har kanske gått till överdrift då man kan hitta allt från skor till leksaker. Nu kan det komma att stoppas då regeringen har lagt fram ett lagförslag om ändring. Argumentet är att apoteket med sin monopolstatus på receptbelagd medicin får en unfair fördel i förhållande till andra aktörer (när man kommer för att ta ut receptbelagd medicin "lockas" man att köpa annat). Tanken är alltså att apoteken ska återgå till kärnverksamheten. Regeringen har lagt fram en plus-lista och en minus-lista som ser ut såhär:
Minus: Köksutrustning och maskiner, kläder, skor, väskor (även till kosmetik), böcker, dagligvaror (såsom godis, pastiller, kryddor), kosmetik (såsom nagellack, rouge, mascara etc) 

Plus: Medicintekniska produkter (såsom kondomer, plåster, graviditetstests, produkter som kan mäta blodsocker), kosttillskott (såsom vitaminer och mineraler, näringspreparat), hygienartiklar (såsom hudvård, hårvård och tandvård)

Som det ser ut idag omsätter apoteken i Danmark för ungefär 1.7 miljarder kronor handelsvaror och dessa utgör 14.2 % av totala omsättningen (vilket motsvarar andelen i Sverige). Med nya lagförslaget räknar man med att omsättningen faller markant.

Det är kanske bra med en reglering. Personligen har jag känt mig ganska skeptisk till apotekens utökade sortiment och reklam (samt att jag givetvis inte tycker om många av de produkter som de säljer som "rena" inte är det enligt mina definitioner). Efter att de har utökat sitt ekologiska sortiment har jag dock delvist ändrat hållning (även om de på så vis blir direkta konkurrenter till mitt företag).

Hur vill du ha ditt apotek? - ska svenska apotek ha samma drastiska åtgärder som Danmark? - är det bra som det är? - eller ska det bli någon liten justering?

Pålitlig placebo

Nu när jag sitter här med en elak förkylning och försöker bota den med varma drycker, ingefära mm och funderar på om det egentligen hjälper, kom jag att tänka på ett program jag såg för ett tag sedan. Programmet handlade om placebo; eller man skulle också kunna säga att det handlade om samspelet mellan hjärna och kropp. Vi har i västvärlden genom århundraden varit drillade i det dualistiska tankesättet att kropp och själ är åtskilda - det var Decartes som sjösatte denna teori som än i dag verkar vara ganska framhärskande. (Decartes var inspirerad av Platon så detta går alltså långt tillbaka i historien)

Själva ordet placebo betyder "jag ska behaga"och med placeboeffekt menas förbättring i sjukdomstillstånd utan behandling med aktiv substans (behandling med låtsasmedicin). Vad är det som händer i hjärnan och kroppen och hur kan vi dra nytta av detta? Eftersom placeboeffekten är så välkänd kan man idag inte bedriva trovärdig klinisk forskning utan ett upplägg som drar av placeboeffekten. Man gör sk dubbelblinda studier där en grupp får aktiv substans och en annan grupp placebo - vilken patient/försöksobjekt som får vad är randomiserat och kodat och avslöjas först när behandlingen är slutförd. För att en behandling ska ha signifikant effekt måste den vara 10 - 30% mer effektfull än placebo. Vid vissa sjukdomstillstånd kan det till och med vara svårt att mäta en effekt av läkemedel för att placeboeffekten är så kraftig, t.ex. migrän, astma, depression, illamående och MS.

Det går alltså att mäta en konkret ändring i signalsubstanser i kroppen* som gör personen friskare, och beroende på vilken sjukdom det handlar om varierar signalsubstanserna givetvis - mest fascinerande är kanske att kroppen "vet" vad som krävs för att bota sig själv. Det ligger nära till hands att tänka vidare att vi kan tänka oss friska mha visualisering (vilket man ju delvist gör hos t. ex. cancerpatienter).

När vi nu vet att placebo har en så stor effekt kan vi då inte använda det som behandling? Eller vad händer om patienten vet om att han/hon mottar placebobehandling? Man skulle ju tro att effekten då upphörde men det visar sig att inte stämma. Det räcker kanske att patienten har en positiv förväntan och upplever att hon/han blir bra bemött. Just bemötande och hela "settingen" lyftes fram som viktiga faktorer: Relationen till läkaren och att bli lyssnad på. Den berömda psykoanalytikern Jaque Lacan, som var väldigt "inne" på 1960-talet, lanserade begreppet "överföring" som innebär att terapeuten omedvetet tillskrivs egenskaper, avsikter, känslor och föreställningar som har sitt ursprung i patientens tidigare relationer. 
Detta leder oss in på ett, i mina ögon, mycket vettigare sätt att bemöta patienter; att sätta patienten i centrum. Alltså en form för placebobehandling? Om vi driver det lite vidare, kan man även förvänta sig negativ placeboeffekt. Om inte patienten känner sig lyssnad på, bollas runt i systemet mm kan man förvänta sig ett sämre behandlingsresultat.
Avslutningsvis kan man konkludera att tron faktiskt kan flytta berg - det gäller bara att hitta ett systematiskt sätt att utnyttja detta inom sjukvården (tänk på hur mycket pengar som kan sparas).


*några exempel:

• parkinsonpatienter producerar L-dopamin under placebobehandling
• patienter med smärtfulla sammanväxningar i buken upplever samma smärtlindring efter placebooperation som riktigt opererade
• transplanterade patienter ökar kortisolproduktionen under placebobehandling

Åt fel håll i klädbranschen?

Jag köper nästan aldrig kläder, men när jag gör det vet jag oftast vad jag vill ha. Lite spontanköp blir det förstås men det är i så fall i samband med att jag letar efter något specifikt.
Helst skulle jag köpa ekologiska kläder men det är svårt då de nästan bara finns på nätet och jag har problem att hitta till exempel koftor som passar i ärmlängd (har lååååånga armar:-)).

Idag tog jag en sväng till lokala köpcentret då jag ville hitta en mörkblå yllekofta. Det finns väldigt många affärer att välja på så man skulle tro att detta var en enkel match. Tyvärr visade det sig vara omöjligt. Jag var inne i både dyra och billiga affärer men högsta ullprocenten jag hittade var under 70 % - resten var akryl. Av både miljö- och komfortskäl vill jag inte ha akryl på kroppen och jag vet med säkerhet att en del av affärerna jag besökte tidigare har haft massor att välja på i ren ull.

Varför har det blivit såhär? Är det köparna som styr (läs inte vill betala den lite dyrare ullen) eller är det producenterna som vill tjäna extra på plaggen? En av affärerna jag besökte var H&M - de brukar ha ok basplagg i ekobomull och har som sagt tidigare haft massor av kläder i ren ull eller nästan ren ull. Jag frågade en expedit om det verkligen stämde att de inte har ren ull längre och hon bekräftade och tillade att akryl är mycket billigare och att det ju är konsumenterna som styr.
Jag tillåter mig att ifrågasätta detta. Om butiker alltid skyller ifrån sig och inte "visar vägen" kommer det att gå åt fel håll - detta eftersom flertalet konsumenter går efter priset. De skulle ju åtminstone kunna ha en mindre kollektion i vettig kvalitet och se om inte mer medvetna konsumenter nappar på det. Just detta att "visa vägen" eller att pusha folk i önskvärd riktning har visat sig vara ett bra verktyg för att ändra beteende (läs här om fenomenet nudging) och jag kan inte annat än tycka att företag som H&M är cyniskt beräknande och inte tar sitt ansvar - de ligger faktisk nr 18 på världsrankningen över världens rikaste. Som Pippi säger "är man stark måste man också vara snäll"


PS Jag är medveten om att det största problemet nog är överkonsumtion av kläder, men om affärer väljer att sälja dyrare kvalitetsprodukter skulle konsumtionen förmodligen också anpassa sig därefter (läs minska konsumtionen)

PPS här kan du läsa mer om textiler och miljöpåverkan:
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/bra-miljoval/bmv-textil-kriterier.pdf
http://www.radron.se/artiklar/Tveksam-nytta-med-miljovanligt-tyg/

Amygdala och modern livsstil

Då jag fn har ett extra jobb har bloggen varit något försummad men igår snubblade jag över ett intressant vetenskapsprogram som jag kort vill berätta om här. Innehållet var kanske varken nytt eller förvånande men vinklingen ganska intressant.

Programmet handlade om hur evolutionen har format våra hjärnor och om hur detta kan ställa till det för oss i vårt "moderna" samhälle (med fokus på förekomsten av depression). Mer exakt handlade det om en liten körtel med namnet Amygdala. Denna körtel styr våra känslor och kanske fram för allt rädslor och har varit viktig för vår överlevnad. 

När människan utvecklades och började gå på två ben blev livet farligare och flocken viktigare för överlevnad då man kunde varna varandra mot rovdjur. Att kunna samarbeta om jakt var viktigt för alla och sociala förmågor favoriserades. Om en farlig situation uppstår aktiveras Amygdala och denna är direkt kopplad till Hippocampus där vårt minne sitter. Det var viktigt att kunna komma ihåg farliga situationer för att i framtiden kunna undvika liknande händelser. Med utvecklingen av språklig förmåga kunde vi till och med lära av andras erfarenheter vilket ytterligare ökade överlevnadschanserna. Att vara delaktig i flocken, att dela bytet och känna sig behövd var (och är) essentiellt för trivsel och för att inte uppleva stress och ångest. Det finns ett folk i Afrika (san-folket) som har studerats ingående för sin livsstil som i mångt och mycket påminner om tidigare jägare-samlaresamhällen. De har inga depressioner, delar alltid lika på jaktbyte och alla är viktiga i flocken - de är alltså jämställda - och inte minst rör de mycket på sig. Dock kräver överlevnaden bara i genomsnitt 2,3 timmars arbete per dag, och de är inte begränsade av ständig knapphet. Alltså ett idealiskt liv?

Den stora ändringen i livsstil som övergången till jordbruk förde med sig har sannolikt inte varit bra för människans mentala hälsa (eller fysiska för den del) eftersom det skapade ekonomiska klyftor i samhället och olik fördelning av resurserna, vilket i sin tur skapar en känsla av maktlöshet och leder till depression (amygdala överstimuleras). Andra nyckelord/förändringar som jordbruk förde med sig är uppkomst av hierarkiska strukturer och ökade epidemier (till följd av större flockar), eller helt enkelt ett hårdare liv.  Denna förändringsprocess har fortsatt fram till i dag och om vi ser vårt samhälle med "jägare-samlareögon(idealsamhället?) går det att utpeka tydliga ångest/depressionsframkallande faktorer.

Faror med dagens samhälle:

• Många lever isolerade i städer (en-persons-hushåll) och har begränsad kontakt till en "flock" 
• Många upplever social orättvisa då resurser är ojämnt fördelade - ekonomisk orättvisa och maktlöshet (högutbildade höginkomsttagare har färre depressioner)
• Många jobbar väldigt mycket och en del inte alls
• Många rör för lite på sig och får inte tillräckligt med dagsljus

Möjliga lösningar:

• Delta i gruppaktiviteter - skaffa en hobby
• Lär känna din granne (är faktisk inte farligt)
• Delande-ekonomi (omstrukturering av arbetsmarknad?)
• Motion som integrerad del av vardagen (dags att skippa bilen?)
• Rent medicintekniskt kan man operera in en elektrod i hjärnan som dämpar Amygdalas signaler och det minskar depressionstendenser - en metod som fungerat väl på personer som inte responderar på terapi och medicinsk behandling.

Kontentan av programmet var alltså att "rädsla" och att komma ihåg farliga situationer var viktig för vår överlevnad (helt konkret) och denna förmåga är kopplad till Amygdala. I dagens samhälle blir det dock lätt en nackdel för oss. En lösning är att försöka härma levnadssättet i jägare-samlare samhällen, som utmålas som ett idealsamhälle, utan att nödvändigtvis helt skippa moderna livsstil.