Julmat i repris - hemlagad eller köpt

Det här inlägget har jag publicerat tidigare men tänkte att det kanske inte skadar att köra i repris.

Har ni lagt märke till att väldigt många försöker ta bort/lyfta bort det dåliga samvetet från våra axlar med råd som ”Har du inte tid och ork går det bra att köpa färdig julmat” bla bla bla.
Jag håller inte med – i alla fall, om man som jag, inte vill äta massor med tillsatser. Dessutom innehåller färdig mat alldeles för mycket salt och socker. I dagens GP (för ett år sedan) tar man upp just detta och listar tillsatser/innehåll i en rad färdiga julrätter. Här kommer lite mumsiga exempel. I ”rättvisans namn” listar jag även de som jag tycker är acceptabla!


Minus:

Prinskorv: 64 % kött, vatten, grisfett, potatismjöl, kryddor (vilka?), lökpulver, jästextrakt, druvsocker, konservering (E250, E 262), antioxideringsmedel (E 301, E 331, E 335, E 327), rökarom.

Sylta: 55 % kalvkött, buljong (?), svål, kryddor (vilka?), lökpulver, smakförstärkare (E 621), antioxideringsmedel (E301), konservering (E 250).

Sillsallad från mitt kära hemland Danmark (där man excellerar i undermåliga färdiga sallader som äts med rågbröd): inlagda rödbetor, sill, äpple, potatis, kryddor (vilka?), senapsmjöl, syltad gurka, stabiliseringsmedel (E 509), konserveringsmedel (E202, E211), surhetsreglerande medel (E 296, E 330, E 300), färgämne (E 140, E101).

Köttbullar: 73 % kött, vatten, lök, salt, buljong(?), kryddor (vilka?), potatis, sockerbetsfiber, stabiliseringsmedel (E 450, E 451), druvsocker.


Plus:

Risgrynsgröt som oftast är utan tillsatser.

Janssons frestelse där fler är utan tillsatser.

Rödkål som bara innehåller modifierat potatisstärkelse (men som enligt mitt tycke är för söt).

Nu är det ju inte så att alla E-nummer per automatik är dåliga, men jag tycker att produkter med många E-nummer signalerar dålig kvalitet. De finns där för att dölja en dålig råvara eller/och för att förlänga produktens hållbarhet i supermarknaden eller hemma i kylen. (NB ju mer vatten en produkt innehåller ju mer konservering och förtjockningsmedel, salt och socker behövs det).

ps om du äter kött väljer du väl ekologisk julskinka?

God Jul!

Biomimicry

Jag skrev nyss om den ena av de två prisvinnande forskarna till The Gothenburg Award for Sustainable Development. Nu är det dags för nästa. Pristagaren heter Janine Benyus och jobbar med biomimik/biomimicry. Inom biologin betyder ordet ”mimicry” att vissa djur och plantor utseendemässigt härmar andra för att uppnå fördelar (t ex kan det löna sig att se giftig ut (även om man inte är det) för att undvika att bli uppäten). Ordet ”biomimicry” syftar på hur människor kan härma smarta lösningar i naturen. Vi kan med andra ord lära och inspireras av naturens lösningar för att skapa hållbara innovationer. Janine Benyus arbetar tvärvetenskapligt, vilket betyder att biologer, designers och tekniker jobbar tillsammans för att hitta smarta lösningar som är direkt hämtade från, eller inspirerad av, naturen/evolutionen. Man kan säga att hennes filosofi är ”varför uppfinna hjulet två gånger”.  Hon har bevisat och bevisar ständigt att det är i tvärvetenskapen som forskningen tar stora kliv framåt - en av mina käpphästar!

Nedan ser ni några av de aktuella forskningsfält och exempel på problemlösningar och deras inspirationskällor – för den nyfikna finns det längst ner några mer konkreta exempel med tillämpningar. Det går förstås att hitta mycket mer på sidan www.asknature.org som Janine Benyus är en av grundarna till.

• Retrofit (förbättring/modernisering av teknik i existerande system): Ex olika isoleringsstrategier i naturen.
• Vattenuppsamling: Ex orkidéer som absorberar vatten/fukt via luftrötter.
• Att hålla sig varm: Ex hur förbränning av brunt fett hos jordekorre generar värme.
• Avkylning/kylmekanismer: Ex avkylning i elefanthud via extremt vaskulariserade ”hot spots”.

Tre fördjupande exempel:

problem: lagring av solenergi (i solceller) och effektiv skörd av denna.

naturens lösning/inspiration – fotosyntes: Essensen av fotosyntesen är delningen av vattenmolekyler i väte och syre. Denna process är komplicerad att härma men ett laboratorium har nu lyckats hitta lämpliga katalysatorer som är kostnadseffektiva och som kan nyttja i stort sett alla vattenkällor. Man har alltså åstadkommit en solcell som fungerar i vatten. Fördelen - jämfört med andra produkter – är att solcellen är liten (som ett spelkort), billig att producera (kisel, nickel och kobolt) och kan producera tillräckligt med elektricitet för hushåll i utvecklingsländer.

problem: vattenfiltrerings- och reningstekniker är ineffektiva och energikrävande.

naturens lösning/inspiration: Lipid-dubbelmembraner i celler transporterar vatten genom kanaler gjorda av proteiner kallade aquaporins. Nästan alla syntetiska membraner är gjorda av många lager av polymerer med hål i nanometerstorlek där det krävs ett högt tryck för att få vattnet igenom. Målet är att skapa ett nytt system för vattenfiltrering där man härmar aquaporin-membrankanalerna – detta kan användas både i industrins och i hushålls vattenfiltrering.

Problem: ineffektiv energianvändning på flygplan, båtar och vindkraftverk pga av luftmotstånd.

Naturens lösning/inspiration: Forskare har utvecklat en målarfärg som härmar hajskinn genom att den får en vågig yta. Färgen håller länge och kan motstå UV-bestrålning och klarar av extrema temperaturer. En del av väderbeständigheten kommer genom att färgen innehåller nanopartiklar. Istället för att applicera färgen direkt på skalet av t ex en båt – lägger man på färgen med hjälp av en schablon som gör att det bildas små vågor på hela den målade ytan. Sedan härdas färgen mha UV-ljus och schablonen tas bort. Ytan gör att luftmotståndet minskas avsevärd och därmed även energiåtgången. Enligt beräkningar skulle man kunna spara 4,48 miljoner tons bränsle per år om alla flygplan var målade med hajskinnsfärgen! 

Prislapp på naturen!

Här om dagen utdelades för trettonde året i rad Göteborgs stads pris för hållbar utveckling (The Gothenburg Award for Sustainable Development).

Temat i år var “Hur vi kan skapa förändring genom inspiration från naturens tjänster och sinnrika lösningar.” (Nature´s services and ingenious solutions) och priset delades av Janine Benyus och Pavan Sukhdev.
Detta blogginlägg ägnar sig enbart åt ena pristagaren - Pavan Sukhdev som är deltagare i ett globalt initiativ som fokuserar på den ekonomiska nyttan med (bevarad) biodiversitet (The Economics of Ecosystems and Biodiversity - TEEB). TEEB presenterar ett sätt att tänka/räkna som kan hjälpa beslutsfattare att erkänna/förstå och fånga upp värdet av bevarade ekosystem och biodiversitet – eller helt enkelt att synliggöra naturens värden. Helt konkret görs detta genom att driva olika projekt. Pavan Sukhdev gav under ett 15 min långt föredrag några konkreta exempel.

• Amazonas fungerar som en regnfabrik som är en del av vattencirkulationen i ett stort område. Amazonas ser till att mark där det produceras mat får vatten. Vad kostar det att förlora Amazonas/regn?
• Regnskogen har gett upphov till 60 % av all medicin – vem ska ha betalt för det (lokalbefolkningen har inte fått del af profiten) och vad händer om regnskogen försvinner?
• Pollinerande insekter är hotade – 8 % av värdet av det globala lantbruket (19 miljarder dollar) skulle gå förlorat om insekterna försvinner?

Beräkningar kan i många fall visa att det ger betydligt mer mening att bevara än att exploatera.
Idag räknas inte på ”offentliga” tillgångar utan istället på företagens och andra aktörers profit. Om alla aktörer tvingas implementera detta räknesätt skulle de kanske handla annorlunda i många fall. Han påpekade också att man kan räkna på olika nivåer och att resultatet beror på vilket man väljer/prioriterar (ekosystemnivå, lokalnivå, individnivå). Bäst är om alla nivåer är med i kalkylen.
Till sist konkluderade han att i vissa fall är det för sent att agera – t ex är korallreven känsliga för temperaturhöjningar och många är redan döda. Detta gör i sin tur att många (fattiga lokala) drabbas på sin försörjning (minskad fiske). Kanske kan vi lära av detta exempel för framtiden.

Norden är också aktiv inom TEEB och Nordiska Ministerrådet är tillsammans med andra aktörer ansvariga för en rapport om nordiska förhållanden. Ett av syften med rapporten är att komplettera det globala TEEB-initiativet med insikter och data från nordiska länder. Rapporten är delvis baserad på 6 fallstudier. Rapporten konkluderar att det finns många likheter med globala förhållanden men också en del egna viktiga fokuspunkter. T ex nämns: viktigheten av rent vatten, renar (längst i norr), skogsnäringen, bär, svamp, lagring av CO2, pollinering (bin), rekreation och turism, folks vilja att betala för den extra service som krävs för att upprätthålla/etablera unika miljöer/biotoper. TEEB Nordic är en oberoende sammanfattning på nordisk nivå, som ska kunna bidra med information i de pågående nationella studierna/bedömningarna.

Nordiska rapporten i sin helhet: http://www.teebweb.org/wp-content/uploads/2013/01/TEEB-Nordic-Synthesis-Report.pdf

Läs gärna summary – från sida 13-30