söndag 1 december 2013

Prislapp på naturen!


Här om dagen utdelades för trettonde året i rad Göteborgs stads pris för hållbar utveckling (The Gothenburg Award for Sustainable Development).

Temat i år var “Hur vi kan skapa förändring genom inspiration från naturens tjänster och sinnrika lösningar.” (Nature´s services and ingenious solutions) och priset delades av Janine Benyus och Pavan Sukhdev.
Detta blogginlägg ägnar sig enbart åt ena pristagaren - Pavan Sukhdev som är deltagare i ett globalt initiativ som fokuserar på den ekonomiska nyttan med (bevarad) biodiversitet (The Economics of Ecosystems and Biodiversity - TEEB). TEEB presenterar ett sätt att tänka/räkna som kan hjälpa beslutsfattare att erkänna/förstå och fånga upp värdet av bevarade ekosystem och biodiversitet – eller helt enkelt att synliggöra naturens värden. Helt konkret görs detta genom att driva olika projekt. Pavan Sukhdev gav under ett 15 min långt föredrag några konkreta exempel.

  • Amazonas fungerar som en regnfabrik som är en del av vattencirkulationen i ett stort område. Amazonas ser till att mark där det produceras mat får vatten. Vad kostar det att förlora Amazonas/regn?
  • Regnskogen har gett upphov till 60 % av all medicin – vem ska ha betalt för det (lokalbefolkningen har inte fått del af profiten) och vad händer om regnskogen försvinner?
  • Pollinerande insekter är hotade – 8 % av värdet av det globala lantbruket (19 miljarder dollar) skulle gå förlorat om insekterna försvinner?
Beräkningar kan i många fall visa att det ger betydligt mer mening att bevara än att exploatera.
Idag räknas inte på ”offentliga” tillgångar utan istället på företagens och andra aktörers profit. Om alla aktörer tvingas implementera detta räknesätt skulle de kanske handla annorlunda i många fall. Han påpekade också att man kan räkna på olika nivåer och att resultatet beror på vilket man väljer/prioriterar (ekosystemnivå, lokalnivå, individnivå). Bäst är om alla nivåer är med i kalkylen.
Till sist konkluderade han att i vissa fall är det för sent att agera – t ex är korallreven känsliga för temperaturhöjningar och många är redan döda. Detta gör i sin tur att många (fattiga lokala) drabbas på sin försörjning (minskad fiske). Kanske kan vi lära av detta exempel för framtiden.

Norden är också aktiv inom TEEB och Nordiska Ministerrådet är tillsammans med andra aktörer ansvariga för en rapport om nordiska förhållanden. Ett av syften med rapporten är att komplettera det globala TEEB-initiativet med insikter och data från nordiska länder. Rapporten är delvis baserad på 6 fallstudier. Rapporten konkluderar att det finns många likheter med globala förhållanden men också en del egna viktiga fokuspunkter. T ex nämns: viktigheten av rent vatten, renar (längst i norr), skogsnäringen, bär, svamp, lagring av CO2, pollinering (bin), rekreation och turism, folks vilja att betala för den extra service som krävs för att upprätthålla/etablera unika miljöer/biotoper. TEEB Nordic är en oberoende sammanfattning på nordisk nivå, som ska kunna bidra med information i de pågående nationella studierna/bedömningarna.

Nordiska rapporten i sin helhet: http://www.teebweb.org/wp-content/uploads/2013/01/TEEB-Nordic-Synthesis-Report.pdf

Läs gärna summary – från sida 13-30

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar