 |
| Bild av Pernilla Börjesson - Creative Commons |
Har du
trådlöst nätverk hemma? - och en ännu viktigare fråga; har du barn som nyttjar
det?
Vi har inte
trådlöst nätverk och jag känner mig ganska ofta som en dinosaurie – men alltså,
det beror på att jag är extremt skeptisk och rädd för strålningen. Jag möter
massivt motstånd och argument hela tiden i form av ”wifi finns ju överallt”,
”det går ändå inte att undvika strålning” och ”om det är tillåtet kan det väl
inte vara farligt”. Jag misstänker att en del trots detta faktisk känner till
”problemet” men väljer att blunda då wifi är så bekvämt. Problemet är dessutom
att barnen inte kan använda surfplattor här hemma då man inte kan koppla i en
vanlig internetkabel.
Man kan
förstås delvis skydda sitt hem men hur är det med skolorna. Mina barn går i en
skola med trådlöst nätverk och de jobbar ofta med datorer. Värt att notera är
att myndigheterna nedtonar risken och skriver att strålningen vi utsätts för
ligger under fastställda gränsvärden.
Vad är trådlös kommunikation?
Trådlös kommunikation
är radiovågor, eller egentligen elektromagnetiska vågor. Radiovågorna
breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som
kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, det vill säga ha olika
våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet vågor per sekund. 1 hertz är
en våg per sekund. En mobiltelefon sänder ut och mottar radiovågor med
frekvenser mellan 450–2200 MHz. Mobilen skickar bara signaler när man
ringer eller sms:ar. Däremellan skickar den korta signaler till närmsta mobilmast.
Detta ger en begränsad exponering.
Om vi däremot
ser på trådlös kommunikation i hemmet (datorer och surfplattor) då kommunicerar
de på frekvenserna 2 400 MHz eller 5 000 MHz. Datorer och surfplattor
kommunicerar lokalt/i hemmet med ett bredbandsmodem eller via en router som
avger strålning dygnet runt. En del routrar kommunicerar både över wifi och
mobilt bredband vilket medför exponering från tre strålningskällor samtidigt:
wifi från surfplatta, wifi från routern, och mobilt bredband från routern.
Vad är det som är farligt?
Radiovågornas
energi tas upp av kroppen. Forskning om hur elektromagnetiska fält kan påverka
människan har bedrivits under mer än fyrtio år. När radiovågor träffar kroppen,
kommer en del att reflekteras och en del att tränga in i kroppen. Inne i
kroppen omvandlas radiovågornas energi till värme. Forskare har funnit att
hälsoeffekter kan uppträda om radiovågorna värmer upp hela eller delar av
kroppen mer än 1° Celsius. Om en person utsätts för sådan påverkan under
en längre tid, kan det leda till störningar, som till exempel:
- Sänkt prestationsförmåga
- Kroppsdelar med lägre blodcirkulation kan också vara särskilt känsliga
- Ökad risk för cancer.
- Hudutslag
Handfasta råd från www.stralskyddsstiftelsen.se:
- Använd inte trådlös internetuppkoppling utan välj fasta lösningar med sladd.
- Använd inte läsplattor (Ipads) i skolor och på dagis eftersom de enbart kan kopplas upp med trådlöst internet.
- När du använder laptops för fast internetuppkoppling, tänk på att hålla avstånd till datorn då den avger strålning även när den är uppkopplad med sladd. Använd helst separat tangentbord och TCO-märkt skärm. Håll inte laptoppen direkt i knät eller mot magen.
Med fokus på barn
Om du har
lust att läsa vidare ger detta dokument en mycket bra sammanfattning av
problemet: http://www.stralskyddsstiftelsen.se/op/sites/default/files/pub/faktablad/13-0005-05.pdf
Vad händer i kroppen?
Det är mycket
fokus på skador från hög strålning men även låg strålning (som inte genererar
värme i kroppen) stör kommunikation mellan celler i kroppen. Barn absorberar upp
till 10 gånger mer strålning än vuxna. Långvarig exponering för låga
strålningsnivåer kan ge kroniska oxidativa stresskador på mitokondrie-DNA.
Mitokondrier är cellens kraftkärna och har sitt eget DNA som inte kan reparera
sig på samma sätt som cellkärnans DNA kan reparera skador. Detta innebär att
skadorna förs över till nästa generation. NB detta gäller för flickor/kvinnor
då mitokondrier förs vidare via kvinnans ägg (som befruktas av mannens
mitokondriefria spermier). Framtida generationer drabbas alltså av de skador
som barn får nu.
Förklarat på et enkelt sätt:
En flicka
sitter med en wifi-uppkopplad laptop i knät. Om detta händer ofta utsätts ovarierna
för bestrålning de nästa 10 år (skoltid). Flickan blir gravid och får ett
skadat barn till följd av att hennes ovarier med ägg/folliklar har bestrålats.
Säg att flickan redan blir gravid under studietiden (och utsätts för strålning).
Då producerar embryot under sina första 100 dagar ca 400.000 folliklar/ägg. Dessa
folliklar är helt oskyddade och kan bli strålskadade vilket kan leda till att
nästa generation igen skadas. Skadan kan alltså uppkomma både på unga flickors
ovarier och - när de blir gravida – på barnets ovarier som utsätts för
strålning i mammans mage.
Naturligtvis
sker även skador på pojkar/män. Skillnaden är att spermier produceras
kontinuerligt.
Källor:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar