Plast! Återvinna? Bränna? Lagra?

En rad forskningsinstitutioner har nyligen avslutat det sexåriga forskningsprogrammet ”Hållbar avfallshantering” finansierat av Naturvårdsverket. Rapporten har jag inte lyckats lägga vantarna på men resultaten har författarna i grova drag delgett oss i en artikel i DN här om dagen. Rapporten behandlar en rad punkter men jag omtalar bara den del som rör plasten.

Det har länge varit accepterat kunskap att en viss del plast i avfallet bidrar till en bra förbränning då det höjer temperaturen i förbränningen. Forskarna bakom studien föreslår dock att stoppa förbränning av plast. Detta beror på att just plastförbränning är en av de största källorna till växthusgaser från avfallssektorn då det är ett sämre bränsle än många alternativ. En del plast går förstås att återvinna men den delen som inte kan återvinnas skulle man istället kunna lagra. Det krävs självklart att det upprättas ett system för detta.

Då hushållsavfallet bara utgör 12 % av den totala mängden avfall innebär det att det krävs politiska styrmedel för att uppnå en mer hållbar avfallshantering. Man känner sig kanske ganska liten som konsument (då man bara kan påverka de 12 %) men för egen del tänker jag i alla fall återvinna så mycket plast som det bara går. Det optimala vore ju att försöka undvika plast, men det har jag själv inte lyckats med då en stor andel av maten familjen köper är plastemballerad. Plast som jag INTE återvinner är: plastförpackning runt rått kött (för många potentiella skadliga bakterier), burkar som är väldigt feta och kräver stora mängder varm vatten och detergent för att återvinna, plastpåsar som användas som avfallspåsar (går att köpa påsar med stort innehåll majsstärkelse).

Apropå att undvika plast har det ivrigt diskuterats vad som är bäst - plast-, tyg-, eller papperskasse? I flera studier har det gjorts livscykelanalyser som ganska enstämmigt pekar på att plastpåsar har sina fördelar då de bl a är lätt att transportera och ganska resurssnåla att producera. Tygpåsar gjorda på bomull, däremot, kostar mycket att producera (vatten- och energimässigt) och ska användas mer än 100 gånger för att ”löna sig”. Papperspåsar kom sämst ut i analyserna pga produktionskostnad (vatten och energi) även om papper ju är komposterbart.

Själv använder jag alltid tygpåsar då de utan tvekan används mer än 100 gånger och absolut inte tvättas ofta. Man kan ju försöka få tag i ekologisk bomull eller även bättre påsar tillverkade av hampa eller bambu. I sophinken (vars innehåll går till förbränning) använder jag ibland tunna plastpåsar och ibland påsar gjorda på majsstärkelse.

Hur är ditt ”plastbeteende”?