Bestrålade barn?

Bild av Pernilla Börjesson - Creative Commons

Har du trådlöst nätverk hemma? - och en ännu viktigare fråga; har du barn som nyttjar det?

Vi har inte trådlöst nätverk och jag känner mig ganska ofta som en dinosaurie – men alltså, det beror på att jag är extremt skeptisk och rädd för strålningen. Jag möter massivt motstånd och argument hela tiden i form av ”wifi finns ju överallt”, ”det går ändå inte att undvika strålning” och ”om det är tillåtet kan det väl inte vara farligt”. Jag misstänker att en del trots detta faktisk känner till ”problemet” men väljer att blunda då wifi är så bekvämt. Problemet är dessutom att barnen inte kan använda surfplattor här hemma då man inte kan koppla i en vanlig internetkabel.

Man kan förstås delvis skydda sitt hem men hur är det med skolorna. Mina barn går i en skola med trådlöst nätverk och de jobbar ofta med datorer. Värt att notera är att myndigheterna nedtonar risken och skriver att strålningen vi utsätts för ligger under fastställda gränsvärden.

Vad är trådlös kommunikation?

Trådlös kommunikation är radiovågor, eller egentligen elektromagnetiska vågor.  Radiovågorna breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, det vill säga ha olika våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet vågor per sekund. 1 hertz är en våg per sekund. En mobiltelefon sänder ut och mottar radiovågor med frekvenser mellan 450–2200 MHz. Mobilen skickar bara signaler när man ringer eller sms:ar. Däremellan skickar den korta signaler till närmsta mobilmast. Detta ger en begränsad exponering.

Om vi däremot ser på trådlös kommunikation i hemmet (datorer och surfplattor) då kommunicerar de på frekvenserna 2 400 MHz eller 5 000 MHz. Datorer och surfplattor kommunicerar lokalt/i hemmet med ett bredbandsmodem eller via en router som avger strålning dygnet runt. En del routrar kommunicerar både över wifi och mobilt bredband vilket medför exponering från tre strålningskällor samtidigt: wifi från surfplatta, wifi från routern, och mobilt bredband från routern.

Vad är det som är farligt?

Radiovågornas energi tas upp av kroppen. Forskning om hur elektromagnetiska fält kan påverka människan har bedrivits under mer än fyrtio år. När radiovågor träffar kroppen, kommer en del att reflekteras och en del att tränga in i kroppen. Inne i kroppen omvandlas radiovågornas energi till värme. Forskare har funnit att hälsoeffekter kan uppträda om radiovågorna värmer upp hela eller delar av kroppen mer än 1° Celsius. Om en person utsätts för sådan påverkan under en längre tid, kan det leda till störningar, som till exempel:

• Sänkt prestationsförmåga
• Kroppsdelar med lägre blodcirkulation kan också vara särskilt känsliga
• Ökad risk för cancer.
• Hudutslag

Handfasta råd från www.stralskyddsstiftelsen.se:

• Använd inte trådlös internetuppkoppling utan välj fasta lösningar med sladd.
• Använd inte läsplattor (Ipads) i skolor och på dagis eftersom de enbart kan kopplas upp med trådlöst internet.
• När du använder laptops för fast internetuppkoppling, tänk på att hålla avstånd till datorn då den avger strålning även när den är uppkopplad med sladd. Använd helst separat tangentbord och TCO-märkt skärm. Håll inte laptoppen direkt i knät eller mot magen.

Med fokus på barn

Om du har lust att läsa vidare ger detta dokument en mycket bra sammanfattning av problemet: http://www.stralskyddsstiftelsen.se/op/sites/default/files/pub/faktablad/13-0005-05.pdf

Vad händer i kroppen?

Det är mycket fokus på skador från hög strålning men även låg strålning (som inte genererar värme i kroppen) stör kommunikation mellan celler i kroppen. Barn absorberar upp till 10 gånger mer strålning än vuxna. Långvarig exponering för låga strålningsnivåer kan ge kroniska oxidativa stresskador på mitokondrie-DNA. Mitokondrier är cellens kraftkärna och har sitt eget DNA som inte kan reparera sig på samma sätt som cellkärnans DNA kan reparera skador. Detta innebär att skadorna förs över till nästa generation. NB detta gäller för flickor/kvinnor då mitokondrier förs vidare via kvinnans ägg (som befruktas av mannens mitokondriefria spermier). Framtida generationer drabbas alltså av de skador som barn får nu.

Förklarat på et enkelt sätt:

En flicka sitter med en wifi-uppkopplad laptop i knät. Om detta händer ofta utsätts ovarierna för bestrålning de nästa 10 år (skoltid). Flickan blir gravid och får ett skadat barn till följd av att hennes ovarier med ägg/folliklar har bestrålats. Säg att flickan redan blir gravid under studietiden (och utsätts för strålning). Då producerar embryot under sina första 100 dagar ca 400.000 folliklar/ägg. Dessa folliklar är helt oskyddade och kan bli strålskadade vilket kan leda till att nästa generation igen skadas. Skadan kan alltså uppkomma både på unga flickors ovarier och - när de blir gravida – på barnets ovarier som utsätts för strålning i mammans mage.

Naturligtvis sker även skador på pojkar/män. Skillnaden är att spermier produceras kontinuerligt.

Källor:

 www.stralskyddsstiftelsen.se

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/magnetfalt--tradlos-teknik/

http://www.salem-news.com/articles/september152013/wi-fibirthdefects.php

Uppdaterad om paracetamol

För inte så länge sedan skrev jag om paracetamols hormonstörande effekt. Detta är ju illa då det rekommenderas till gravida. Nu visar det sig att paracetamol även kan ge beteendesförändringar, i alla fall i försöksdjur. Jag har inte lyckats få tag i originalstudien utan bara i abstract och vet därför inte om det är samma mekanismer som är involverade (eller ens om det undersöktes), men studien ger ytterligare en indikation på att ta det försiktigt med medicinering av gravida och småbarn.

Metod: 10-dagar gamla möss gavs antingen en enkel dos paracetamol (30 mg/kg kroppsvikt) eller upprepade doser av paracetamol (30+30 mg/kg kroppsvikt) med fyra timmars mellanrum. Man inkluderade naturligtvis även en kontrollgrupp som fick placebobehandling. Man mätte koncentrationerna av paracetamol och BDNF* i hjärnorna och testade mössens beteende när de var vuxna. 

Resultat: Både mössen som fick enstaka doser och mössen som fick upprepade doser av paracetamol under fostertiden fick ökade nivåer BDNF*. I vuxen ålder hade de behandlade mössen svårigheter att anpassa sig till ändringar i omgivningarna/miljön. De blev hyperaktiva och visade minskad inlärnings- och minneskapacitet. Dessutom fick de möss som fått paracetamol under den mest (för hjärnan) känsliga tiden försämrad smärtlindring med paracetamol jämfört med kontrollgruppen.

Så här uttalar sig forskaren och artikelförfattaren Henrik Viberg till Upsala Nya Tidning: ”Våra resultat bygger visserligen på djurförsök, men även andra studier pekar i samma riktning. Det talar för att det finns skäl att försöka begränsa användningen av paracetamol i slutet av graviditeten och vara restriktiv med att ge detta läkemedel till spädbarn.”

Hans Sjögren, överläkare och klinisk utredare vid Läkemedelsverket, säger till TT att studien är en varningssignal som bör tas på allvar, även om han inte vill oroa människor i onödan.

”Under graviditeten gör kvinnan nog klokt i att i möjligaste mån undvika att ta smärtstillande medel över huvud taget, men det är ju lätt för mig som man att säga. Samtidigt, har paracetamol använts i hundra år, så om riskerna hade varit stora borde man ha upptäckt dessa vid det här laget.”

Jag skulle säga ”ta det säkra för det osäkra” – låt bli smärtstillande helt och hållet. För att veta måste man ju göra studier på barn till mammor som tar paracetamol under graviditeten och jämföra med en kontrollgrupp. Ingen vill väl utsätta sina barn för potentiell fara genom sådan en studie. Mig veterligen har det inte har gjorts epidemiologiska studier på mammors medicinvanor under graviditeten i familjer med ADHD-barn och liknande diagnoser och då är det ju svårt att veta hur barnen hade utvecklats om mamman inte tagit medicin.

* Brain-derived neurotrophic factor, (BDNF), är ett protein som fungerar som tillväxtshormon/faktor. Det finns mest i hjärnan men även i bl a muskelvävnad. BDNFs funktion i kroppen är att se till att existerande neuroner överlever (inte drabbas av programmerad celldöd) samt stödja tillväxt och differentiering av nya neuroner och synapser. I hjärnan hjälper BDNF till med att bevara/styra kognitiva processer såsom tänkande och minnen. Även om de flesta neuroner bildas under graviditeten/fosterlivet finns det stamceller i hjärnan som kan aktiveras till att bilda nya senare i livet.

Länk till abstact: http://toxsci.oxfordjournals.org/content/early/2013/12/18/toxsci.kft329.abstract

Mina favoriter

Favoritlistor i den gröna bloggsfären är populära och även om jag inte brukar göra upp listor har jag naturligtvis personliga favoriter bland mitt sortiment – nedan omtalar jag några. Då skönheten i allra högsta grad kommer inifrån inkluderar jag även ätbara produkter.

MAT

En produkt som jag använt genom många år är ekologisk kallpressad kokosolja. Oljan är – i likhet med andra oljor - en multiprodukt, då den går att använda både ut- och invärtes. Mitt största förbrukning är definitivt i maten och fram för allt har jag en klick i havregrynsgröten på morgonen.  Oljan kommer ofta fram vid bakning av kakor och i kycklingrätter. Till huden/kroppen använder jag den primärt som hårkur.

En ny favorit som också är en kokosprodukt är kokosmjöl. Dels är det rikt på fiber och mineraler och dels ger det en bra smak i olika maträtter. Oftast använder jag mjölet i barnens pannkakor som jag gör på rismjölk/mjölk, ägg, lika delar av majsmjöl, kokosmjöl och vetemjöl, och en aning kokossocker (stekar i olivolja eller kokosfett).

Nyponpulver fås både som skalpulver och helfruktspulver. Till nyponsoppa är skalpulvret absolut bäst men som strössel över gröten/filen är helfruktspulvret ett bättre val då det inte dammar och är mer näringsrikt. Nypon innehåller en mängd näringsämnen och har olika hälsofrämjande effekter. Dessutom smakar det bra.

Spirulinaalger är pyttesmå näringsrika rackare. Något vidare bra smakar de inte men om man får i sig för lite grönt eller är i behov av en snabb detox är de ideella. Färgen är härligt intensiv och jag har tex använt algerna i glasyr som alternativ till fruktfärg.

HUD

Jag gillar olja – har visserligen sagt detta tidigare men det tål upprepas.Till ansiktet föredrar jag avokadoolja eller jojobaolja – både fungerar också utmärkt som kroppsolja. Oljorna används både till rengöring och återfuktning. Om jag ska ha en ren kroppsolja och gärna vill ha doft (vilket jag normalt undviker) kan jag varmt rekommendera Myhavtorns kroppsolja. Den ger en lyxig känsla och är ganska fet vilket jag gillar. Billigare och mindre fet är Logonas Aloe Verbena kroppsolja - den fungerar dessutom bra som massageolja (och håller myggen borta ;-)). I de fall där jag använder bodylotion tycker jag att Bare body milk från John masters organics fungerar bäst – den är doftfri och därmed ganska ”allergisäker”.

Jag vet att många anser att exfoliering av ansiktshuden är oumbärlig. För egen del exfolierar jag faktisk ytterst sällan då det är alldeles för tufft mot huden och jag känner att det räcker med den skrubbeffekt jag får från bomullen eller tvättlappen.  Detta är förstås individuellt men jag tycker att det överdrivs en del ? Om jag exfolierar gör jag det enkelt med hjälp av tvättlera.

Mina händer är ett kapitel för sig då jag har eksem och extrem torr hud. En ”vanlig” handkräm biter därför inte på mig. I stället tar jag Crearomes Änglamild bodybutter – den består av nästan rent sheasmör (och jag ska lära mig att låta bli tömma diskmaskinen direkt efter applicering) men mina händer äter den. Apropå sheasmör tycker jag mycket om fasta tvålen som heter Sense of shea . Den är lagom krämig och återfuktande och doftfri - jag är ingen större fan av flytande tvålar.

Håret tvättar jag nästan alltid i John masters organics Zink& sage shampoo - har helt enkelt inte hittat något som klår den även i perioder med väldigt torr och eksembenägen hårbotten. Balsam använder jag faktisk inte så vill inte uttala mig om favorit här.

Då återstår sminket men det tar vi en annan gång!